"Som nyländsk bonde är jag tillfredsställd"

Nyland som matregion, med en egen gastronomisk identitet? Tanken som väcktes 2018 var till en början ett fjärran mål och en utmaning. Trots det överträffade resultaten många förväntningar. Nyland har redan en massa, och potentialen för mer är stor.

Matregion Nylands resultat och olika idéer för fortsatt utveckling har presenteras i både videoavsnitt och artiklar liksom i GIS-kartor och på seminarier. Foto: Multifoto/Johan Ljungqvist

Under tre års tid har projektet Matregion Nyland vid yrkeshögskolan Novia arbetat för att kartlägga Nyland som matproducerande region. Målet har varit att arbeta för ökad tillväxt, sysselsättning och lönsamhet i branschen, bidra till att höja förädlingsgraden på nyländska livsmedel och ytterligare profilera regionala livsmedel både inom och utåt från regionen. En stor fördel har varit att grunden redan är lagd, något även de producenter som intervjuats för projektet kan intyga.

-Nyland är ett väldigt bra område att idka jordbruk på, kanske ett av de bästa i hela Finland. Vi har en bra region och bra förutsättningar. De gamla kulturlandskapen vi har är fina jordar som vi ska använda oss av ännu långt in i framtiden, säger Henrik Creutz, spannmålsodlare och greve på herrgården Malmgård i Lovisa.

Matregion Nylands mål har också varit att lyfta och profilera Nyland som gastronomisk region, samt att skapa en långsiktig handlingsplan och strategi för att föra landskapet mot nya gastronomiska landvinningar. På projektets styrgruppsmöte i augusti 2019 lades fokus på fyra karakteristiska nyländska produkter. Äpplen, nypotatis, naturbeteskött och kulturspannmål valdes i och med sina egenskaper och sin betydelse för den nyländska matproduktionen och -konsumtionen.

-Dessa livsmedel valdes ut för att de har en potential som ännu är delvis outnyttjad. De har alla potential att odlas som komplement till det som redan finns, eller som enskilda grödor, säger forskningsledare Marianne Fred från institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia.

Viktigt var likaså att dessa råvaror stöder en hållbar utveckling i regionen och bevarar det unika kulturlandskapet. Kulturspannmål kräver mindre gödsling och klarar av torka bättre än konventionellt spannmål. Äpplen kan odlas på sluttande skiften eller samodlas med spannmål i alléer, varmed trädens rötter har en positiv samverkan med de andra växterna. Betande djur gynnar biodiversiteten och håller landskap öppna, medan nypotatisen är mycket viktig för kulturell och ekonomisk hållbarhet.

-Fisk hade också varit ett logiskt val, som en traditionell och miljövänlig matvara i Nyland. Orsaken till att fisken föll bort är att det dessvärre finns väldigt få yrkesfiskare i regionen, säger Fred.

Dessutom valde Matregion Nyland fyra fokusområden, de så kallade tallrikarna: den offentliga tallriken, turismtallriken, exporttallriken och nylänningens tallrik. Samtliga dessa områden är eller har potential att vara viktiga målgrupper för de fyra produkter som valdes.

Tydlig stolthet

Ett viktigt mål har genom hela projektet varit att göra nylänningarna stolta över nyländsk närproduktion och regionala livsmedelsprodukter. Det har man lyckats med.

-Här testas en massa nytt och det är roligt att prova på nya saker. Å andra sidan har vi en stabil grund, och ett brett utbud, säger Mari Siivonen, grundare av den lokala reko-ringen i Dickursby, Vanda.

Hon och andra producenter och konsumenter listar även yrkesstolthet, uppfinningsrikedom, mod, kulturell mångfald och stolthet över hemtrakterna.

-Det att vi alla jobbar med att säkerställa att vi har en egen matproduktion. Det är verkligen viktigt, säger Rikard Korkman på Råbäck gård i Esbo.

Lärdomarna längs resan har varit många, inspirationen har väckts och fröet till en starkare enhet och identitet har såtts.
Olika människor och parter borde hitta varandra och samarbeta mer. Man kan utveckla förädlingen genom att samarbeta. Alla behöver inte göra allting. Där ser jag väldigt stora utvecklingsmöjligheter ännu, säger Henrik Creutz.

Samarbete och synlighet

Behovet av samarbete var mycket riktigt ett av de tydligaste resultaten under projektet. Likaså skulle mer koordination behövas.

-Vi har de traditionella kanalerna, såsom matbutiken, men jag tycker vi producenter också skulle kunna göra mycket mer tillsammans. För att verkligen nå ut behövs också bättre marknadsföring och logistik, och hur vi ska sköta allt det här. Här har vi ännu en hel del att jobba med, men jag ser många positiva möjligheter, säger Rikard Korkman.

Konkreta och viktiga delmoment i Matregion Nyland har varit alla besök hos och möten med producenter och konsumenter. Dessutom har man diskuterat med branschfolk och andra aktörer som arbetat med att skapa matregioner, bland annat i Sverige. Gemensamma erfarenheter från olika workshops och möten var exempelvis nyttan av branding, kommunikation och synlighet.

Att lyfta upp de olika alternativ Nyland erbjuder och matens ursprung, liksom att marknadsföra och förmedla de enskilda producenternas berättelse, skulle säkert vara betydelsefullt, säger Mari Siivonen.

Kristina Lindström på Bålaby gård tänker i samma banor.

-När man äter känns det jätteroligt att veta vem som producerat maten. Kanske man till och med har besökt gården. Efterfrågan på sådant ökar.

Många av producenterna som intervjuats har en egen gårdsbutik. Det gynnar både synligheten och intresset för det lokala. Foto: Multifoto/Johan Ljungqvist

Unik GIS-karta

Kring allt detta har Matregion Nyland sammanställt rapporter och ordnat workshops. Resultaten har dessutom presenterats i både artiklar och en videoserie. Som ett konkret hjälpmedel för producenterna har projektet också sammanställt en unik GIS-karta med information om samtliga små och medelstora livsmedelsförädlare med tillgängliga kontaktuppgifter i regionen. Samma karta kartlägger också optimala och potentiella odlingsarealer för de fyra produkter projektet fokuserat på.

Under de tre år Matregion Nyland pågått har regionens potential som matproducent stärkts betydligt. Eduardo Grisales-Jaramillo, Romi Rancken och Ulrika Dahlberg från Novia är nöjda. Foto: Multifoto/Fredrik Prest

Framför allt har Matregion Nyland ändå visat hur betydelsefull den regionala maten är.

-Det är ett stort trumfkort att vi har tillgång till uppfödda djur, men också vilt och en mängd grönsaker. I princip kan vi klara oss riktigt bra på råvaror enbart från Nyland, säger Ari Ruoho, köksmästare på restaurang Nokka i Helsingfors.

Enligt Ruoho är utbudet redan stort, men det finns alltid plats för fler producenter. Detsamma säger producenterna, och intygar också att framtiden är ljus. Henrik Creutz hör till dem som blickar framåt med glimten i ögat.

-Bonden är ju aldrig riktigt nöjd, men som nyländsk bonde är jag åtminstone tillfredsställd.

 Skribent: Christoffer Holm (Multifoto). 

Henrik Creutz från Malmgård. Foto: Multifoto/Fredrik Prest