Erfarenheter från andra regioner:

Stolthet är nyckeln till matregionen

Den svenska utvecklingsplattformen Smaka på Skåne har varit en stor förebild för Novias Matregion Nyland. Smaka på Skåne är ett givande exempel på ett framgångsrikt arbete för att skapa en kulinarisk region. Drygt tio år efter starten är resultaten och de goda råden många.

Att skapa stolthet och synlighet kring regionala produkter kan göras på många sätt. Att bjuda in besökare och konsumenter till gården är ett sätt. Foto: Multifoto/Johan Ljungqvist

-Identitet och stolthet är helt avgörande för utvecklingen av en matregion. Det man genom satsningar som Smaka på Skåne kan skapa är att man som företag och aktör inom livsmedelsnäringen får känslan av att vara en del av något större.

Så presenterar Jannie Vestergaard både idén bakom och resultatet av utvecklingsplattformen Smaka på Skåne. Vestergaard fungerade som verksamhetsansvarig för Smaka på Skåne 2013–2019, och driver idag eget konsultföretag, SenseOfNordicFood från Köpenhamn. Dessutom har Vestergaard suttit med i styrgruppen för Matregion Nyland.

-Till en början var den stora utmaningen att få Skånes olika aktörer att samlas kring ett gemensamt syfte och en vision. På den tiden fanns nämligen ingen strategi, men potentialen att utvecklas som en internationellt erkänd kulinarisk region var enorm, säger Vestergaard.

Att samla aktörer och företag var inget större problem, men att skapa en gemensam strategi som fungerade för alla var svårare. Att plattformen hade långsiktig finansiering underlättade mycket. Dessutom fanns det tidigt planer på konkreta aktiviteter såsom kompetensutveckling, samarbete med handeln, mässor och festivaler. En bra lösning var att konkretisera arbetet kring fyra ledord.

-Med ledorden om ökad synlighet, tillgänglighet, kvalitet och samverkan blev Smaka på Skåne en kraftfull regional satsning. Dessutom innebar det en kraftsamling för att samla alla skånska aktörer runt den småskaliga livsmedelsproduktionen och kulinarisk turism, med visionen om att utveckla Skåne som kulinarisk region, säger Vestergaard.

Smaka på Skåne samlade olika aktörer både brett och inkluderande. Samarbetet mellan företagen som utgjorde huvudmålgruppen och regionens övriga utvecklingsaktörer stod i fokus. Som verksamhetsområde inom Livsmedelsakademin utvecklades innovativa arbetsmetoder och tillvägagångssätt.

-Det var en stor fördel med en neutral klusterverksamhet som drivkraften bakom det hela, säger Vestergaard.

Att samla olika aktörer och skapa identitet och stolthet kring det man odlar är det första steget om man vill skapa en kulinarisk region. Foto: Multifoto/Johan Ljungqvist

Mer än ett projekt

Smaka på Skåne inleddes som projekt 2010 och övergick år 2013 till mer permanent verksamhet inom Livsmedelsakademin. Åren 2010–2015 var plattformen Sveriges största utvecklingssatsning på mat och dryck. Skånes unika bredd inom både mat och dryck var inspirationen som satte i gång det hela. Precis som Nyland i Finland besitter regionen en stor del av landets primärproduktion, förädling, livsmedelshandel samt forskning och utbildning, vid sidan av ett stort utbud av restauranger och kulinariska besöksmål. Målet var att göra Skåne till en kulinarisk frontregion.

-Under perioden 2010–2013, då utvecklingen av plattformen pågick, lyckades vi samla alla typer av aktörer inom alltifrån råvaruproduktion till logistik, säger Vestergaard.

Dessutom lades grunden för Skånes Matfestival och en stor satsning i detaljhandeln ”Smaka på Skåne – närproducerat och noga utvalt” lanserades 2011.

-Det var också i dessa tider utvecklingen av den kulinariska turismen tog fart, och landsbygdsföretagen med alla härliga gårdsbutiker, restauranger och andra upplevelser började se sig själva som en del av turismen, säger Vestergaard.

För Smaka På Skåne var det oerhört viktigt att man definierade arbetet som något större än ett projekt.

-En del av uppgiften var att skapa en känsla av något långsiktigt, inte enbart ett projekt. I stället pratade vi om att bygga en plattform med målet att utveckla Skåne som kulinarisk region, säger Vestergaard.

Det var enligt Vestergaard en avgörande aspekt.

-Så småningom förstod alla runt plattformen att man genom Smaka på Skåne kan lyfta sitt eget företag och med stolthet visa varifrån man kommer. Just samordning och samarbete har många senare lyft fram som nyckelfaktorer till framgången.

Många goda resultat

Fem år efter att Smaka på Skåne drog i gång kring 2010 författades rapporten ”Smaka på Skåne 2010–2015”. Resultatet var tydligt. En stark grund för Skåne som kulinarisk region hade lagts och varumärket ”Smaka på Skåne” hade etablerats.

-Det viktigaste var helt klart att bygga identitet och stolthet inåt innan man ens kunde föreställa sig att utvecklas som matregion. Det gäller allt från konsument till företag, säger Vestergaard.

Det hade man lyckats med. I begreppet kulinarisk region var det viktigt att börja med ett perspektiv inåt. Därför satsade man på att utveckla koncept för lokal mat och dryck i detaljhandeln. Förutom restauranger och kulinarisk turism, inkluderades även den offentliga måltiden och vardagsmaten som marknadskanaler för att utveckla företagen. Den skånska maten hade blivit synligare i matbutiken och på restaurangen, turister hade lockats till regionen och den lokala matens roll inom både de offentliga köken och exporten hade stärkts.

-Först och främst skapade vi en hållbar samarbets- och utvecklingsplattform som i dag har en stor inverkan på att Skåne utvecklats till den matregion den också internationellt erkänns som, säger Vestergaard.

Att plattformen byggdes upp under en tid av ökad efterfrågan på lokal mat och dryck gynnade givetvis arbetet. Dessutom har den nordiska maten under en lång tid blivit ett alltmer etablerat begrepp i den internationella gastronomin.

-Även om de stora utvecklingsprojekten inom Smaka på Skåne slutade kring 2019–2020 ser jag fortfarande spåren i det kulinariska Skåne. Många aktiviteter har sitt ursprung i grundarbetet som gjordes från 2010 och framåt, till exempel föreningen Skånes Dryckesproducenter liksom föreningen bakom Skånes Matfestival.

Satsningen ”Smaka på Skåne – närproducerat och noga utvalt” som lanserades 2011 ligger Jannie Vestergaard nära hjärtat. Konceptet har synliggjort och inte minst tillgängliggjort lokal mat och dryck i detaljhandeln och vidareutvecklades 2018 till en regional ursprungsmärkning som fortfarande har en stor och aktuell men oförlöst potential.

-Att kunna tillgängliggöra och handla lokal mat har varit av stor betydelse för utvecklingen, just för att skapa stolthet och identitet, också för skåningen.

Smaka på Skånes satsning på att lyfta fram regionala produkter i regionens butiker var framgångsrik. Foto: Multifoto/Johan Ljungqvist

Nyttiga tips för andra regioner

Tack vare de många framgångarna har Smaka på Skåne också kunnat sammanfatta goda råd för andra regioner som önskar göra samma som Skåne. På samma sätt som Matregion Nyland hoppas kunna inspirera andra, ville också Smaka på Skåne lägga en grund varifrån både den egna regionen och andra liknande regioner skulle kunna arbeta vidare i framtiden.

-Att ta ett strategiskt grepp om utvecklingen, att satsa och samarbeta från offentligt håll var helt avgörande. Att verkligen se möjligheterna i det breda samarbetet för en gemensam sak – att utvecklas som matregion – kräver nämligen resurser, kraftsamling och samordning, säger Vestergaard.

Vestergaard påpekar också att man ska inkludera organisationer som redan är experter inom specifika områden. Att nyttja den expertis som redan finns, i stället för att börja bygga upp något från grunden, är nyckeln till att nå till nya höjder.

-Här måste den offentliga sektorn och de myndigheter som ansvarar för den regionala utvecklingen vara utåtriktade och långsynta, och våga! Den första stora framgångsfaktorn var när Länsstyrelsen och Region Skåne tillsammans beslöt att lägga satsningen Smaka på Skåne utanför det offentligas fyra väggar, säger Vestergaard.

I det konkreta arbetet är det också avgörande hur man ser på de strategier som byggs upp.

-I dag är det i Sverige en självklarhet att man jobbar för att förverkliga strategier och handlingsplaner, också inom större regionala satsningar. På det sättet har vi gått mot det bättre, att dylikt arbete gått mot en mer systematisk utveckling, säger Vestergaard.

Koncepten behöver vara innovativa men också tydliga. Företagens utveckling är i fokus, och kompetensutvecklingen behöver förankras i konkreta aktiviteter såsom kampanjer i butik, mässor och festivaler. Andra konkreta tips inkluderar att förenkla regelverk för småskaliga livsmedelsföretag, och utveckla dessa företag så att de har fler ben att stå på. Dessutom är det viktigt att öka kunnandet inom bland annat marknadsföring och försäljning. Även grossister och distributörer liksom beslutsfattare och inköpare inom den offentliga sektorn kan lära sig mycket. Och slutligen är givetvis slutkonsumenten en avgörande kugge.

Exemplen på regioner som önskar stärka sin matidentitet blir idag allt fler. Även i Finland finns exempel på regionala projekt som lyckats lyfta profilen för ett visst landskap. Ett exempel är föreningen Ekoneums arbete i Södra Savolax ända sedan år 2000. Där arbetar Ekoneum för att gynna forskning och skolning kring och utveckling av lokal mat. Jannie Vestergaard var en av grundarna även av Ekoneum och deltog också då regionen som första aktör i Finland gjorde upp en regional livsmedelsstrategi i slutet av 90-talet. Regionerna som lyfter upp sin lokala mat genom större projekt lär säkert bli ännu fler.

-Smaka på Skåne är i alla fall en av de tydliga vinnarna. Även personligen är Jannie Vestergaard nöjd över arbetet.
Jag är otroligt tacksam för att genom Smaka på Skåne och mina nästan tio år hos Livsmedelsakademin ha fått enormt många unika upplevelser. Och så har jag varit med om att utveckla Skåne som kulinarisk region! Det är en utveckling som jag fortfarande är stolt över.

Skribent: Christoffer Holm (Multifoto).