GIS - Geografiskt informationssystem

Stora möjligheter i GIS-kartläggning

Ett av de unika och konkreta delmomenten i projektet Matregion Nyland har varit att bygga upp GIS-kartor kring så kallad terroir. De informativa, digitala kartorna visar optimala och potentiella odlingsarealer för de fyra produkter projektet fokuserat på.

FP MRN 8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med hjälp av GIS-kartor har Matregion Nyland kartlagt de nyländska odlingsmarkerna för att hjälpa matproducenter veta vilka produkter som lönar sig att odla var. Foto: Multifoto/Fredrik Prest

Var lönar det sig att odla nypotatis, äpplen, naturbeteskött och kulturspannmål i Nyland? Det var en av frågorna Matregion Nyland ställde sig då projektet inleddes. Redan tidigt beslöt man sig därför för att inledningsvis kartlägga möjligheterna, men också visualisera det på bästa möjliga sätt. Var och varför ska man som odlare satsa på olika produkter? Lösningen blev så kallade GIS-kartor (geografiska informationssystem).

Dessutom valde man att föra samman GIS-kartorna med tankesättet från så kallad terroir-kategorisering. Inom matproduktion talar man om terroir, från franskans terre (land) för att uttrycka de karaktärsdrag en specifik plats har på framställningen av mat. Dessa handlar om alltifrån geologi till klimat men även traditioner och kultur, samt hur dessa interagerar. Internationellt kopplas begreppet ofta ihop med vinproduktion och hög kvalitet, men kan användas för att förklara skillnader för egentligen allt man odlar i marken.

Att göra en liknande karta inom Matregion Nyland inspirerades därmed av erfarenheter från andra länder. Det mest kända systemet som bygger på terroir är troligtvis det anrika franska klassificeringssystemet AOC (appellation d’origine contrôlée), som delar in Frankrike i mindre, sammanhängande regioner, där man odlar vissa druvor och där vinet får egenskaper som präglas av platsens geografiska karaktärsdrag och traditioner.

Noggrann analys

Målet med Matregion Nylands GIS- och terroirkartor har inte varit att klassificera produkternas kvalitet beroende på varifrån de kommer, men däremot att ge nya geografiska utgångspunkter och skapa mervärde för livsmedel med unika och geografiskt betingade egenskaper.

Kartprojektet inleddes i mars 2020 då studerande Eduardo Grisales-Jaramillo utförde sin praktik inom Matregion Nyland. GIS-kartorna var nämligen ämnet för hans slutarbete och synergieffekterna blev därmed stora. Arbetet inleddes med att dra de riktlinjer som krävdes för att kunna presentera materialet digitalt. Grisales-Jaramillo gjorde en analys av de faktorer som bidrar till optimala förhållanden för potatisodling och implementerade all data i programmet ArcGIS. Jordtyp, topografiska egenskaper, temperatur och markens lutning analyserades. Beroende på grödans och produktens unika behov och kriterier för framgångsrik odling byggdes en modell upp. För en produkt som inte är lika värmeberoende som en annan var den faktorn exempelvis inte lika viktig.

Därefter utvecklades prototypen av GIS-kartan för nypotatis under övervakning av lektor Stefan Heinänen och med stöd av GIS-kunniga koordinatorn Romi Rancken vid yrkeshögskolan Novia. Med hjälp av olika filter skapades en första version av kartan som visade vilka områden som lämpar sig bäst för potatisodling. Till slut kunde så gott som hela Nyland delas upp i områden som var mycket lämpliga, acceptabla eller hade en låg lämplighetsgrad för odling av en specifik produkt. Data för samtliga fyra produkter sammanfördes och gav underlag för olika kartor med olika lager.

Givande resultat

Dessutom kompletterades kartorna för de fyra produkterna med läget för alla små och medelstora livsmedelsförädlare i regionen utifrån tillgängliga kontaktuppgifter. I kartorna ingår olika skikt där samtliga företags geografiska position är synlig och specifika skikt för till exempel bär- och fruktförädlingsföretag.

På Novia är man mycket nöjda över resultatet. Kartorna är planerade för att fungera som bas för utvecklingen av ett mer avancerat program som skulle hjälpa både producenter och markägare, samt producentförbund och deras medlemmar. Kartorna har stor potential särskilt ur hållbarhetssynpunkt. Att optimera odlingars placering och öka kännedomen om hur olika faktorer synliga i GIS-kartorna skulle kunna ge produkterna olika smaker och egenskaper, kan bidra till att garantera den ekonomiska lönsamheten och minimera miljöpåverkan. Att odla en produkt på en optimal plats ökar möjligheten till goda skördar samtidigt som resursanvändningen optimeras. Dessutom kan produkter med bra odlingsförutsättningar öka intresset hos konsumenterna och ge produkten ett gott rykte.

Novia har även från tidigare erfarenhet av arbete med GIS-kartor liksom ArcGIS-verktyget StoryMaps. Innan Matregion Nyland har verktygen använts bland annat för slutarbetena inom kursen Permakultur och regenerativt jordbruk. Erfarenheten från arbetet med GIS-kartorna inom Matregion Nyland ger ytterligare argument för användningen av verktygen i framtiden.

Skribent: Christoffer Holm (Multifoto). 

Utifrån tillgängliga kontaktuppgifter innefattar GIS-kartorna också läget för alla små och medelstora livsmedelsförädlare i regionen. Foto: Multifoto/Fredrik Prest

FP MRN 10