Projektet NyNässla testar metoder för att få textilfiber och mat av nässla
I slutet av maj såddes nässla på en åker på Västankvarn försöksgård. Odlingen är en del av projektet NyNässla – Nässla för fiber och mat i Nyland, som Yrkeshögskolan Novia utför i samarbete med Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL). Under perioden 2024–2026 odlas nässla, för att experimentera med optimala metoder för att få både fiber från stjälken och mat från bladen, från samma skörd. Under våren såddes en 0,1 ha stor areal och en lika stor areal sparas för höstsådd.
Om sådden lyckas, behöver den bara göras en gång, eftersom nässlan är en flerårig växt.
“Vi förväntar oss ingen stor skörd det första året, men efter att nässlan etablerat sig under det andra och tredje året och biomassan från åkern blir större, kommer även förädlingen av skörden i gång, säger Ulrika Dalberg, projektledare vid Novia
Varför odla ogräs?
“Man kan fråga sig varför vi testar att odla nässla, som i många fall klassas som ett ogräs. En orsak är att den utgör en god kandidat för hållbar produktion av textilfibrer i ett nordiskt klimat. Samtidigt ger den också mycket mer än bara fibrer. Nässlan har varit människans följeslagare i tusentals år, och utgjort en källa för mat, medicin, gödselmedel och råvara för textilier”, fortsätter Dalberg.
På 1800-talet och i början av 1900-talet fanns kommersiell odling och textiltillverkning av nässla i Europa. Efter att bomullen, och senare de syntetiska fibrerna, blev lätt tillgängliga slutade produktionen. Nu gror ett växande intresse för nässla inom den hållbara modeindustrin. Att samla vilt växande nässla för eget bruk går naturligtvis bra, men för kommersiell användning krävs oftast odling, för att kunna skörda större mängder av jämnare kvalitet mer effektivt.
Fibrer från nässla är mjuka och glansiga, och textilierna som är gjorda av nässla upplevs ofta likna silke. Fibrerna som inte lämpar sig för textilier kan filtas tillsammans med ull, eller göras till starkt papper eller biokomposit.
Även sidoströmmarna är viktiga att ta i användning. För att separera fibrerna från den stjälken, behöver nässlan rötas i vatten. Vattnet med näringsämnen som lösts upp, kan ha potential att användas i trädgårdsodling. De träaktiga delarna av stjälken som fibrerna separeras från kan användas i trädgården som täckmaterial eller förädlas vidare till andra produkter.
“ De näringsrika nässelbladen kan användas som livsmedel, på samma sätt som spenat, eller tillsättas i djurfoder som näringstillskott. Fröna och rötterna är dessutom också rika på näringsämnen och har länge använts i medicinska syften," säger Samica Sadik, projektsakkunnig vid Novia.
Nässelodlingar i Europa tenderar att fokusera på antingen fiber eller bladmassa.
“Det är möjligt att producera både och, vilket kunde förbättra lönsamheten och inspirera jordbrukare att prova på nässelodling på sådana skiften som inte lämpar sig för annan odling", avslutar Sadik.
Nässlan kräver relativt lite skötsel då den är etablerad, och lämpar sig både för ekologiska och konventionella jordbruk.
Projektet NyNässla leds av projektledare Ulrika Dahlberg och projektsakkunnig Samica Sadik, som för tillfället också doktorerar vid Helsingfors universitet om nässelfiber i textilier. De söker samarbetspartners för förädling av skörden och svarar gärna på frågor.
Projektet har beviljats finansiering från Europeiska landsbygdsfonden via Nylands NTM-central.
