Flexibel energi intresserar kunder och näringslivet
I november uppmärksammar Yrkeshögskolan Novia 175 år av teknikutbildning vid Novia i Vasa. Vi tar en titt på ett aktuellt projekt i Österbotten, FESIO, som sedan starten 2021 arbetat nära näringslivet med stöd av Undervisnings- och kulturministeriet.
Projektledarna Sören Mattbäck och Johan Westö närmar sig slutet av projektet FESIO, som står för “Flexible Energy Systems Integration and Optimization”. Under ett par års tid har Yrkeshögskolan Novia, tillsammans med VAMK och näringslivet, utforskat olika sätt för Österbottens industri att effektivisera energisystemen.
Projektet har fokuserat på flexibilitet, till exempel att förstå och hitta mönster för när konsumenter använder el och vilken flexibilitet som kan erbjudas. En annan viktig fråga har varit energilager och beräkningar för hur man kan maximera lönsamheten.
“Energilager är bra, men utmaningen är hur man gör vinst. Operatören borde ladda upp lagren när priset på el är billigt och ladda ur när priset är högt. Det är inget man vet på förhand, vilket gör beräkningarna knepiga då det finns faktorer man inte känner till”, berättar Johan Westö, projektledare vid Novia.
Projektet har ändå lyckats skapa modeller där beställaren kan följa med lönsamheten ur ett historiskt perspektiv, baserat på deras data som ger ett intervallvärde för lönsamhet som kan påverkas av olika faktorer.
Nya kundsegment hittades hos regionalt elbolag
FESIO har erbjudit regionen nätverk, fortbildning, evenemang samt gjort en del beställningsarbeten. För ett regionalt elbolag gjordes en analys av elbolagets kunder.
“Bolaget var intresserat av förbrukningsprofilerna som visar när kunderna förbrukar el. För beställaren var det intressant att få en enkel övergripande bild över förbrukningen hos alla kunder”, säger Johan Westö.
I analysen fann Westö att användarna kunde grupperas i flera grupper med liknande förbrukningsmönster. Vissa grupper var väldigt specifika medan andra visade hur förbrukare systematiskt varierade från att ha väldigt dygnsbaserade variationer till säsongsbaserade variationer.
“De specifika grupperna kunde delas in i gatubelysning, de som förbrukar el främst kvällstid, de som har en femdagars arbetsvecka och producenter.”
Med den data som projektet sammanställt har beställaren nya möjligheter att optimera nätet, spara energi och öka flexibiliteten med olika avtal för sina kunder. Arbetet finns att läsa om mer i detalj i en rapport på Novias hemsida.
Är det lönsamt att investera i en värmepump för avloppsvatten?
Ett elbolag i Södra Österbotten gav i uppgift att reda ut lönsamheten i att investera i en värmepump och på så sätt få ut mera energi ur avloppsvatten, motsvarande system som finns vid Påttska reningsverket i Vasa. FESIO-projektet fick i uppdrag att sammanställa en rapport om bland annat dimensionering för värmepumpen och återbetalningstiden för investeringen.
Beräkningarna blev mer komplicerade när värmelagret togs med i bilden.
”Vi bidrog med vår kunskap och undersökte nyttan med att lägga till en värmepump, förstora lagret eller göra bäggedera. Det blev ett omfattande arbete, där även två studerande kom med i bilden och tar in delar av arbetet i sina examensarbeten” säger Sören Mattbäck, projektledare vid Novia.
Slutrapporten för projektet är under arbete.
Yrkeshögskolorna Novia och VAMK har delat på arbetet i olika arbetspaket, där Novia fokuserat på energisystemdrift och underhåll samt ekosystemutveckling medan VAMK fokuserat på energisystemintegration samt affärsmodeller.
FESIO har gett upphov till andra projekt så som:
- MAP-UP-P2X där projektet kartlägger produktionen av koldioxid (CO2) i Österbotten. Vad kan man göra utav CO2? Hur ser marknadsbehovet ut och räcker produktionen till för framtidens behov?
- VETY-osaaja/Hydrogen Master/ Vätgasexperten: Inom projektet tas det fram utbildningsmaterial för personer som vill bredda sin kunskap, stärka sin kompetens, eller som funderar på att byta bransch. Det spås att näringslivet har stort behov av personal med kunskap om vätgas inom kort.
- Power of Potatoes projektet frågar sig vad kan man göra av spillet från potatisindustrin i Österbotten. Spillet kan tas tillvara på olika sätt genom olika processmetoder som t.ex. biogas eller etanol, vilket är mest lönsamt att välja? Hur ser materialströmmarna ut? Var finns kundbehovet och-strömmarna? Hur stort är kundbehovet? Finns det intressanta alternativ ur lönsamhetsperspektiv?