Yrkeshögskolorna ökar regionernas attraktion och konkurrenskraft

Företagarnas och yrkeshögskolornas samarbete och regionala inverkan: En undersökning bland Företagarna i Finlands medlemmar hösten 2012

Yrkeshögskolorna ökar regionernas attraktion och konkurrenskraft  

Företagarna i Finlands medlemsföretag uppskattar att yrkeshögskolorna ökar attraktionen och konkurrenskraften för de regioner de verkar i. Största delen av företagen som deltog i undersökningen som gjordes förra året ansåg även att yrkeshögskolorna inverkar positivt på sysselsättningen samt skapandet av ny företagsamhet i sina regioner.  

Företagen är synnerligen nöjda med samarbetet med yrkeshögskolorna – mer än hälften har upplevt det som nyttigt.

– Ju större företag, desto mer mångsidigt samarbete och desto bättre erfarenheter. För de små företagen har samarbetet dock ännu varit väldigt tunt, sammanfattar Martti Pallari, ansvarig för utbildningsfrågor vid Företagarna i Finland.

Han upplever att undersökningen utgör en utmärkt grund för att utveckla företagens och yrkeshögskolornas samarbete.  

– Då beslutet om att utföra undersökningen fattades, hade nyheten om nedskärningarna i yrkeshögskolornas nybörjarplatser precis offentliggjorts. Jag var då förvånad över hur litet beredskap båda parter hade för att diskutera yrkeshögskolornas regionala inverkan. Nu är läget avsevärt bättre.

- God offentlig service, i det här fallet yrkeshögskolor, har alltid en stor betydelse för små- och medelstora företags konkurrenskraft, påminner Pallari.

Studenternas företagarfärdigheter bör ytterligare förstärkas

Endast en tredjedel av företagarna som svarat på förfrågan anser att YH-studenter har tillräckliga färdigheter för att arbeta som företagare.

– Utbildning som stöder företagande och företagsamhet har under senare år utökats i yrkeshögskolornas undervisning också i andra än företagsekonomiska utbildningsprogram.  Undersökningens resultat bekräftar att det finns ett behov för detta och att man även i fortsättningen bör betona det, konstaterar yrkeshögskolan Savonias prorektor Riitta Rissanen, som har haft en aktiv roll i undersökningen.

Marknadsföringen till företag måste utökas

Det är allra vanligast att samarbete mellan företag och yrkeshögskolor sker via studenterna. Nästan alla medelstora företag har anställt studenter för att utföra arbetspraktik eller examensarbete.

– Yrkeshögskolorna borde satsa mer på att marknadsföra möjligheterna för företag att samarbeta med deras studenter, även inom andra områden än social-och hälsovård. De borde också erbjuda samarbetsformer och service som är anpassade till småföretag, eftersom företag utgör betydande samarbetspartners för yrkeshögskolorna, summerar Timo Luopajärvi, direktör för rådet för yrkeshögskolornas rektorer (ARENE).

Sammandrag av undersökningens resultat

Fler än hälften av respondenterna uppgav att de samarbetar med yrkeshögskolor. Ju större företag, desto mångsidigare samarbete och desto bättre erfarenheter. Ju tätare och mångsidigare samarbete, desto mer positiva erfarenheter. Då man undersökte fördelarna med samarbetet, upplevdes yrkeshögskolorna producera kunnig arbetskraft samt information och kunskap för företagen.  

Studentsamarbete, praktikperioder, examens- eller projektarbeten, utgör de vanligaste samarbetsformerna. Därpå följer utbildningssamarbete och som tredje forsknings- och utvecklingssamarbete. Studentsamarbetet är ofta knutet till arbetspraktik eller examensarbete.

Av ensamföretagarna uppgav endast knappt en tredjedel att de samarbetar med studenter, medan nästan alla medelstora företag gjorde det. Inom social- och hälsovårdsbranschen hade initiativet huvudsakligen tagits av yrkeshögskolan och i de övriga branscherna av företaget.   

Partnerskap förekom främst i medelstora företag, men överlag fanns det få erfarenheter av det. Partnerskap definierades i frågan med följande påståenden: Företagaren eller företagets representant fungerar som mentor eller alumn för yrkeshögskolan, företaget idkar marknadsföringssamarbete med yrkeshögskolan, företaget har ett undertecknat partneravtal med yrkehögskolan, företagaren eller företagets representant verkar i yrkeshögskolans förvaltningsorgan eller samarbetsgrupp. 

Även om erfarenheter av forsknings-, utvecklings- och serviceverksamhetssamarbete förekom mest bland företagare vid medelstora företag, inverkade inte företagets storlek på den upplevda nyttan av denna form av samarbete, utan alla företagare oberoende av företagets storlek upplevde att samarbetet var nyttigt. Ungefär 60 % av respondenterna var delvis eller helt av samma åsikt, att yrkeshögskolan och servicen den erbjuder medför regionen företagsamhet. Ändå upplevde endast en tredjedel av respondenterna att yh-studenter har tillräckliga färdigheter att arbeta som företagare.  Utbildning som stöder företagande och företagsamhet har under senare år utökats i yrkeshögskolornas undervisning också i andra än företagsekonomiska utbildningsprogram och undersökningens resultat bekräftar att det finns ett behov för detta och att man även i fortsättningen bör betona det. 

Tilläggsinformation om undersökningen:

Yrkeshögskolorna får tillgång till forskningsrapporten samt forskningsmaterialet gällande den egna verksamhetsregionen. Hela forskningsmaterialet fås på begäran av ARENE rf.

Företagarnas och yrkeshögskolornas samarbete och regionala inverkan: En undersökning bland Företagarna i Finlands medlemmar förverkligades genom e-post till utvalda medlemmar i Företagarna i Finland hösten 2012. Cirka  1500 svarade.   

Undersökningen förverkligades av Företagarna i Finland rf, yrkeshögskolornas utvecklingsnätverk  AMKTutka samt rådet för yrkeshögskolornas rektorer ARENE rf. Slutrapporten har sammanställts av Riikka Ahmaniemi, Sanna Boman, Sirpa Laitinen-Väänänen, Liisa Vanhanen-Nuutinen och Veli-Matti Lamppu.

Företagarna i Finland är näringslivets största centralförbund med 116 000 medlemsföretag. Dessa medlemsföretag anställer över en halv miljon personer. Företagarföreningens verksamhet består av över 400 lokalföreningar, 21 regionala föreningar och 53 branschföreningar.

Arene rf är rådet för yrkeshögskolornas rektorer, vars syfte är att utveckla yrkeshögskolesystemet, utöka samarbetet mellan yrkeshögskolorna samt utgöra ett gemensamt diskussionsforum för yrkeshögskolorna.

AMKTutka fungerade åren 2010 – 2012 som ett utvecklingsnätverk för 16 yrkeshögskolor och utvecklade bl.a. kvaliteten på och synlighet för yrkeshögskolornas FUI-verksamhet.