Novia öppnar det nya läsåret, rektors inskriptionstal

Yrkeshögskolan Novia
Rektor Örjan Anderssons inskriptionstal 1.9.2011

Ett självklart tema för ett inskriptionstal dessa tider är det nya regeringsprogrammet och dess följder för högskolesamfundet, däribland för vår egen högskola som i år välkomnar närmare 1000 nya studerande.

Samhället står inför stora utmaningar, mest konkret som en följd av att befolkningsstrukturen förändras. Problemet är bekant, en allt större del av befolkningen kommer att stå utanför arbetsmarknaden. Det blir allt färre som genom sitt arbete skall försörja allt fler. Vi förfasar oss över att andra nationer har levt över sina tillgångar och därigenom blivit överskuldsatta. Men vi lever också i Finland över våra tillgångar. Också vår skuldsättning ökar. Vi är inte på samma nivå som många andra nationer, men riktningen hos oss är den samma och om vi fortsätter så här kommer vi naturligtvis förr eller senare att hamna i en ohållbar situation. Det gäller alltså att inte fortsätta så här. Samtidigt utsätts vi för en allt starkare global konkurrens som kräver satsningar framför allt på kunskap. Vi borde alltså bromsa och gasa samtidigt.

Det är mot den här bakgrunden man skall se regeringsprogrammets högt ställda målsättningar och aviserade nedskärningar inom många samhällssektorer. Det handlar om nationens konkurrenskraft och om en balanserad statsekonomi.

Allmänt taget innehåller regeringsprogrammet många goda ambitioner. Bland annat konstateras att finansieringen av välfärdssamhället förutsätter en hög sysselsättningsgrad. Regeringen har därför som mål att säkerställa att alla arbetsföra personer har möjlighet och är motiverade att arbeta och förlänga tiden i arbetslivet. Det här kan ske både i början och i slutet av karriären och vi som yrkeshögskola har en roll i bägge fallen.

Och utbildningen är naturligtvis viktig. Låt mig citera regeringsprogrammet: "Det finländska arbetets konkurrenskraft, som grundar sig på kompetens och kreativitet, förutsätter ett fungerande utbildningssystem. Den bästa grundskolan i världen ska stärkas som garant för jämlika möjligheter. Bildning är ett mål i sig. Finland siktar mot den internationella toppen när det gäller såväl yrkeskunskap, högskoleutbildning som forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.".

Beträffande högskoleutbildningen sägs också att dess kvalitet, effektivitet, genomslagskraft och internationalisering skall stärkas. Det är således stora förväntningar som ställs på utbildningssystemet och speciellt på högskolorna. Och det är naturligtvis rätt adress. Det är kunnandet som är vår största tillgång och viktigaste konkurrensfaktor.

Men hur skall vi uppnå målsättningarna när det samtidigt aviseras betydande nedskärningar i resurserna, speciellt för yrkeshögskolorna? Regeringsprogrammet säger nämligen att yrkeshögskolorna på årsbasis skall sänka sina kostnader med 51 MEUR fram till år 2015. Enligt vissa tolkningar kan summan i verkligheten bli upp emot 120 MEUR, vilket skulle motsvara ca 13 % av yrkeshögskolornas totala finansiering. Naturligtvis är detta orimligt, närmast absurt, i förhållande till de högt ställda förväntningarna och deklarationerna gällande kunskap, kompetens och kvalitet. Antingen måste inbesparingskraven lindras eller så skall man revidera målsättningarna, men då kommer vårt samhälle inte att se ut som man har tänkt sig.

Samtidigt som jag säger detta, inser jag naturligtvis att vi inte kan blunda för realiteterna. Det är viktigt för hela vårt samhälle och inte minst för er som inleder era studier här idag, att vi som nation förmår skapa balans i ekonomin. Vi kan inte fortsätta att låna pengar för att sedan låta kommande generationer ta hand om skulderna. Även om vi inte gillar det, så är det en realitet att alla samhällssektorer får dra sitt strå till stacken, även yrkeshögskolorna. Frågan är bara hur mycket, med vilken tidtabell och hur det hela skall genomföras.

Regeringsprogrammet säger att nedskärningarna förverkligas genom "Omläggning av yrkeshögskolenätet och finansieringssystemet". Man säger också att finansieringen skall reformeras så att den bättre stöder utbildningsmålen, såsom förbättrad genomströmning i utbildningen och snabbare övergång till arbetslivet. Avsikten torde vara att först genom sporrande finansiering förbättra genomströmningen och sedan skära ner i utbildningens volym eftersom samma antal examina fås med ett mindre antal studerande. Problemet är bara att förändringen sker långsamt. Inbesparingarna kommer snarare 2020 än 2015.

Att så som regeringsprogrammet säger, spara genom en omläggning av yrkeshögskolenätet betyder i klartext att minska antalet verksamhetspunkter. Och det skall medges att yrkeshögskolorna har många verksamhetspunkter, så också Novia. Därför har utbildningen i Esbo flyttats till Raseborg, utbildningen i Nykarleby flyttar till Jakobstad 2012 och Novias tre verksamhetspunkter i Vasa sammanförs till Brändö Campus 2014. Vid dylika förändringar uppkommer dock också omställningskostnader och i vissa fall kan nya utrymmen vara så dyra att den ekonomiska nyttan av en effektivare utrymmesanvändning äts upp. I varje fall är flyttning eller nedläggning av verksamhetspunkter ingen snabb lösning, varför inbesparingar knappast hinner ske enligt regeringens tidtabell.

Så vad återstår? Det förefaller råda konsensus bland högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet att det sämsta sättet att spara är att hyvla, dvs att sänka det så kallade enhetspriset som betalas per studerande. För det skulle vara att sänka kvaliteten för alla. Det rimliga sättet, enligt min bedömning, är att skära ner antalet studieplatser så att färre utbildas. I takt med att årsklasserna blir mindre kan platsantalet reduceras. Låt den regionala befolkningsstrukturen och efterfrågan på arbetsmarknaden avgöra dimensioneringen.

Men hur man än räknar är det svårt att se hur man skall kunna nå regeringens inbesparingsmål utan att sänka enhetspriset, vilket skulle förorsaka bestående och långtgående skada. De aviserade nedskärningarna är därför inte realistiska.

Vad betyder då de samhälleliga utmaningarna och regeringsprogrammet för oss som högskolesamfund? Vi skall fortsätta stöda studerande till effektiva studier, genom forsknings- och utvecklingsinsatser stöda det regionala närings- och arbetslivets konkurrenskraft, genom fortbildningsverksamhet stöda det livslånga lärandet och därigenom förlänga tiden i arbetslivet, samt stärka den internationella aspekten inom våra prioriterade geografiska områden Norden, Östersjöområdet och Asien.

Det är uppenbart att högskolefältet står inför fortsatta strukturella åtgärder och konsolidering de närmast åren. Vi har redan gjort mycket genom sammanslagning av två yrkeshögskolor till Yrkeshögskolan Novia och genom skapande av en högskolekoncern med Åbo Akademi. Ett resultat av detta är för övrigt att diplomingenjörsutbildning på svenska inleds i Vasa i höst som ett samarbete mellan Åbo Akademi och Novia. Jag nämnde redan genomförda och planerade åtgärder för att minska antalet verksamhetspunkter. Trots detta måste vi också framöver vara öppna för en dialog kring högskolestrukturerna i Svenskfinland. Bäst slår vi vakt om den svenska utbildningens konkurrenskraft genom att själva behålla initiativet och agera proaktivt, precis som vid bildandet av Novia.

För er som är nya studerande betyder framtidens utmaningar bland annat aktiva studier, att genom feedback bidra till att utveckla undervisningen och inlärningsmiljön, samt att för egen del bidra till en positiv och stimulerande studiemiljö. Jag har målat upp en framtidsbild av osäkerhet och utmaningar för nationen Finland. Men jag tror att ni på det personliga planet kan vara lugna, för det som ni nu gör är det rätta. Ni skaffar er just den kunskap och kompetens som det betonas så kraftigt att skall trygga vår konkurrenskraft och välfärd. Ni investerar i er själva och trots att förväntningarna på er kan kännas stora så kommer också möjligheterna att vara det.