Hälsningstal, inskriptionen i Raseborg 7.9.2010 Rektor Örjan Andersson

Hälsningstal, inskriptionen i Raseborg 7.9.2010
Rektor Örjan Andersson
Yrkeshögskolan Novia

Bästa festtalare, inbjudna gäster, studerande, personal, mina damer och herrar

Jag har den stora glädjen att idag välkomna omkring 950 nya examensstuderande. Det här är ett rekordantal, vilket glädjer oss stort. Också här i Raseborg kan vi notera en ökning i antalet närvaroanmälda jämfört med ifjol.

Också i övrigt får vi inleda läsåret med vind i seglen. En rad indikatorer visar nämligen på en god utveckling inom högskolan. Förutom att både antalet sökande och antalet nya studerande fortsatt att öka, så har studieavbrotten fortsatt att minska och i stället har genomströmningen, dvs avläggandet av examina, visat en stadig uppgång under de senaste åren. Det kanske viktigaste av allt är ändå att framtidsutsikterna för våra studerande är goda. Siffror från Statistikcentralen visar nämligen att studerande utexaminerade från Yrkeshögskolan Novia hör till dem som löper minst risk att råka ut för arbetslöshet. Mot bakgrund av detta så känns det speciellt bra att idag önska alla nya studerande välkomna!

Inför det nya läsåret har alla läroplaner förnyats för att införa allt mera motiverande och engagerande undervisnings- och inlärningsmetoder. God motivation är kanske den viktigaste förutsättningen för effektiv inlärning. Inom hela högskolan tillämpas från och med i höst det som vi kallar för projektifierat lärande. Jämsides med traditionella undervisningsmetoder sker inlärningen i allt högre grad genom att studerande tillsammans jobbar i olika projekt. Läraren blir samtidigt i allt högre grad en handledare och coach. Hur långt detta arbetssätt kan tas i läroplanerna varierar från utbildningsprogram till utbildningsprogram. Med mera involverande inlärningsmetoder kommer inlärningen att effektiveras och fördjupas. Studierna kan ske i särskilda lärprojekt eller i verkliga projekt som involverar arbetslivet eller sker i samarbete med yrkeshögskolans forsknings- och utvecklingsenhet. Erfarenheterna från de program inom högskolan som redan tidigare jobbat med projektifierat lärande är mycket goda.

Kvalitet och hållbar utveckling

När vi nu inleder läsåret så gör vi det som den första högskolan i Norden med certifierade kvalitets- och miljöledningssystem enligt de internationella standarderna ISO 9001 och ISO 14001. Godkännandet fick vi för två veckor sedan. Jag är glad och stolt över detta och vill varmt tacka alla vid högskolan. Certifieringen gäller hela vår verksamhet och alla enheter. Sedan tidigare var enheterna i Österbotten kvalitetscertifierade och enheterna i södra Finland miljöcertifierade.

De certifikat som Yrkeshögskolan Novia tilldelats visar att kvalitets-, miljö- och hållbarhetsfrågor beaktas i all verksamhet, i strategier, utbildning för examen, fortbildning, tillämpad forskning och utveckling, i det regionala samarbetet, i den internationella verksamheten samt i tjänsteförsäljningen. Genom ledningssystemet systematiseras, struktureras och styrs verksamheten för att leva upp till åtaganden gentemot våra studerande och uppdragsgivare, samt för att ständigt utveckla verksamheten.

Det finns definierade mål för kvalitet och hållbar utveckling för såväl hela högskolan, som för de enskilda enheterna. En central målsättning är att stöda de studerandes utveckling till kvalitets- och miljömedvetna yrkeskunniga medborgare, som kan ta hållbar utveckling i beaktande i sin framtida yrkeskarriär.

Att ledningssystemet nu för hela högskolan certifierats är speciellt glädjande mot bakgrund av att vi de senaste åren genomfört en omfattande fusions- och förändringsprocess i och med samgången mellan de tidigare högskolorna Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst. En central målsättning har varit att skapa en modern och effektiv organisation, samt att ta tillvara den kompetens och de goda arbetssätt som funnits i de tidigare organisationerna. Att hela högskolan nu certifierats enligt de internationella standarderna är ett bevis på att vår nya organisation fungerar och att vi jobbar systematiskt för att skapa mervärde för våra studerande och våra samarbetsparter. Genom att låta certifiera ledningssystemet för kvalitet och miljö vill vi också signalera till studerande, arbetslivet och andra intressegrupper ett åtagande om kvalitet samt ansvar för ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart samhälle.


Strukturell utveckling och aktivt samarbete

Undervisnings- och kulturministeriet fortsätter att framföra sina krav på färre och större högskoleenheter. Som den största svenska yrkeshögskolan har Yrkeshögskolan Novia verksamhet på ett flertal orter runtom i Svenskfinland. Det här står i samklang med vårt uppdrag som finlandssvensk institution och regional aktör, men självfallet har också vi sett över våra strukturer. Vår strategi är att koncentrera vår examensutbildning till fyra huvudcampus; Vasa, Jakobstad, Raseborg och Åbo. Det här sker genom att vår naturbruksutbildning i Esbo sammanförs med den i Raseborg, konstutbildningen i Nykarleby sammanförs med musikutbildningen i Jakobstad och vårdutbildningen i Roparnäs i Vasa, flyttas till Brändö campusområde. Det här är åtgärder som är ägnade att stärka utbildningarna och skapa attraktiva och mångsidiga studiemiljöer. Således kommer Yrkeshögskolan Novia också i framtiden att finnas på flera orter. Behövlig kritisk massa fås genom ovan beskrivna åtgärder samt genom samarbete på det lokala planet. Låt mig ge några exempel på det senare.

På de stora högskoleorterna Åbo och Vasa finns av naturliga orsaker många möjligheter till samarbete med andra högskolor. Det här är också något vi aktivt satsat på. I Vasa är samarbetet inom det så kallade högskolekonsortiet, med 7 högskolor eller högskoleenheter mycket aktivt. I Åbo fortsätter utbildningssamarbetet med Åbo Akademi att växa, med allt större studeranderörlighet mellan högskolorna. Det här är mycket positivt och något som jag verkligen vill uppmuntra till. När det gäller studeranderörligheten är Åboenheten i en särställning inom Novia, tack vare att det korta geografiska avståndet till Åbo Akademi. Förutom att samarbetet med Åbo Akademi växer så har även samarbetet med de finska högskolorna i Åbo stärkts under senare tid och i höst inleder för första gången Humanistinen ammattikorkeakoulu utbildning i våra utrymmen i Åbo.

Campus Raseborg med stark miljöprofil

Hur ser det då ut i Raseborg, där det inte finns annan högskoleutbildning än vår egen? Det är tydligt att förutsättningarna här är annorlunda än på större orter när det gäller att skapa större kritisk massa och trovärdighet på det nationella, för att inte tala om det internationella, planet. 
Vår målsättning är att skapa ett starkt kompetenscentrum inom natur och miljöområdet och jag vill påstå att vi är på god väg. Nästa vecka kan vi glädjas åt att det med Åbo Akademi gemensamma forsknings- och utvecklingscentret Aronia firar 10-årsjubileum. Vid campus Raseborg verkar också ett speciellt forskarkollegium, även kallat kutslandsteamet. Forskarkollegiet består av etablerade forskare som har visat sig framgångsrika också när det gäller att skaffa extern forskningsfinansiering. På så sätt har snöbollen kommit i rullning och kollegiet har vuxit. Men en yrkeshögskola är en yrkeshögskola och därför är det viktigt att forskningen också finner praktisk tillämpning. Vid sidan av den mera vetenskapliga forskningen har vi därför också velat stärka campusmiljön beträffande tillämpning och integrering med undervisningen. Vi har därför aktivt verkat för att myndigheter och företag inom miljöklustret, inklusive miljöbyggande, etablerar sig vid campuset. Idag verkar här Raseborgs stads miljöbyrå, Forststyrelsen, Västra Nylands vatten och miljö rf, samt byggföretaget Ramboll Finland.

Antalet anställda inom forskarkollegiet och de externa miljöexperter uppgår totalt till ett förtiotal vilket är samma som antalet lärare. Vi är således på god väg att skapa ett högklassigt och mångsidigt kompetenscentrum till nytta för både studerande och arbetsliv. Det är också vårt sätt att möta undervisnings- och kulturministeriets krav på koncentration och större enheter.

Gemensamt för alla våra utbildningsenheter är att vi aktivt samarbetar och skapar nätverk utanför högskolan, på ett sätt som ger ömsesidigt mervärde och främjar kvaliteten i vår utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Och framför allt vad som är till nytta för våra studerande!