Festtal, Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos

Festtal, Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos, Yrkeshögskolan Novia i Vasa, 6.9.2012

Bästa studerande, rektor, lärare, övrig personal, andra inbjudna gäster, hyvät naiset ja herrat, Dear Students,

Jag vill börja med att gratulera er för er erhållna studieplats och ert val av högskola. Det är en stor ära för mig att vara här på inskriptionen idag. Att träffa unga människor som utbildar sig för viktiga jobb är alltid inspirerande. Den investering ni gör i era studier är naturligtvis en investering för er själva, men det är också en insats för Finland och Europa.

Historien om vårt lands framgång har också varit en historia om vårt lands utbildning. Insikten om att en politik som strävar efter att skapa lika möjligheter till utbildning gynnar landet som helhet har varit avgörande i bygget av Välfärdsfinland. En välutbildad befolkning mår bättre, producerar effektivare och innoverar mera än en befolkning som inte har möjlighet till en god utbildning.

Vilken är då utbildningens, och mer specifikt högskoleutbildningens roll i dagens Europa? Vilken uppgift har yrkeshögskolorna, regionalt och nationellt i Finland? Och den svenskspråkiga utbildningen då, varför är den viktig i denna helhet?

För att svara på de frågorna är det på sin plats att vi för ett ögonblick betraktar vårt land och vår europeiska kontinent upp ifrån luften.

Just nu ser vi antagligen ett Europa där människor går omkring med bekymmer i blicken. I hem, på tidningsredaktioner, arbetsplatser, parlament och i regeringsbyggnader diskuteras och debatteras den rådande ekonomiska krissituationen och framtiden. I till exempel Grekland och Spanien är många unga i en situation där de inte vet hur de ska hitta jobb samtidigt som de berättigat frågar sig hur landets beslutsfattare försatt dem inför de alternativ som nu verkar stå till buds. I Finland och Tyskland, däremot, frågar sig folk – berättigat också det – varför notan för en ohållbar politik nu har verkat landa på deras bord.

En konsekvens av situationen är att vissa politiker känner sig manade att servera lätta beslut i ett svartvitt format som lösning på en komplicerad situation. Inte en cent mera i garantier anser vissa här i norr, medan en del röster i södra Europa åberopar solidaritet och samtidigt måhända förbiser de finländska politikernas ansvar gentemot väljarna och lagen. Själv tror jag att svaret till den akuta krisen finns att finna i en kombination av strukturella lösningar som fördjupar samarbetet på europeisk nivå och ansvarstagande på nationell nivå.

Samtidigt måste vi dock förmå se längre framåt och arbeta för framtiden. Att vara realist och fokusera på lösningar på problemen utesluter nämligen inte heller en optimistisk framtidssyn. De som tror på det europeiska samarbetet, vilket jag gör, bör nu fråga sig vilka konkurrensfördelar vi har och kan ha. Och det gäller vare sig man är från Rom eller Närpes, eftersom vi i sista hand alla vinner på att tillsammans vaska fram Europas starka sidor. Var kan vi finna våra styrkor, då?

Det är självklart att konkurrensfördelar inte går att finna i låga råvaru- eller arbetskraftskostnader. Vi vill väl knappast ens konkurrera med länder på en planhalva där arbetstagarnas rättigheter inte håller en tillräckligt hög standard eller där hänsynen till miljön allt som oftast blir sekundär. I själva verket är rättsstatsprincipen, demokratin och den fria marknadsekonomin alla fördelar eftersom de bidrar till stabila och förutsägbara samhällen där företagens verksamhetsmiljö tryggas. Men att luta sig tillbaka och vila på sådant vi uppnått är förstås inte tillräckligt. Vi måste vinna framgång med något annat.

Bästa studeranden,

För Finland och Europa är välutbildad, kunnig arbetskraft utan tvivel vad vi kan bygga vår framgång på globalt. Eller rättare sagt bygger framgången på att enskilda människor kan driva utvecklingen och kan skapa nytt. Vår uppgift nu är att skapa strukturerna som gör det möjligt. På ett Europeiskt plan betyder det vilja att investera i utbildning och innovationer samtidigt som man nu inför förhandlingarna för EU:s nästa budget också på ett mera tvärsektoriellt plan satsar på program som uppmuntrar unga att må bra och bli delaktiga i samhället. Det betyder fortsatt och ökad rörlighet av studeranden och beslutsprocesser där de ungas röst blir hörd. Europas framgång måste nämligen bygga på välutbildade, välmående unga som inte endast ses som en investering för framtiden, utan som människor som är en del av samhället här och nu. Jag vill också passa på att uppmuntra er till att själv ta en aktiv del av studentpolitiken och studielivet för att kunna påverka just er vardag. Det gäller att ta plats och säga sitt. Vad anser just ni om kraven på längre arbetskarriärer, höjd pensionsålder och snabbare utbildningstakt?

Om vi på europeisk nivå alltså kan skapa ramverket som behövs för att rätta till kursen, är det i högsta grad på nationell och regional nivå som vi måste se till att det verkligen sker reformer som i dessa utmanande tider kan fungera som katalysatorer för framgång.

I Finland var den nya universitetslagen ett led i den strukturella utvecklingen, och under denna regeringsperiod ligger fokus på förnyandet av yrkeshögskolorna. I dagens läge konkurrerar regionerna allt mera på den globala marknaden. Detta innebär att alla högskolor måste ha goda färdigheter att internationalisera sig samt framför allt erbjuda utbildning och ett forsknings- och utvecklingsarbete som har hög kvalitet. Regionalt sett har yrkeshögskolorna en viktig roll i innovationsutvecklandet och i förstärkandet av näringslivet genom att utbilda kunnig arbetskraft.

För bevarandet av den svenska kulturautonomin och för svenskans framtid i landet spelar högskoleutbildningen också en avgörande roll. Högskolor som Yrkeshögskolan Novia – som hör till de mest framgångsrika i landet till exempel gällande antalet utexaminerade som hittar arbete, är något vi ska vara stolta över. Det vittnar om utmärkta lärare och övrig personal samt om motiverade, duktiga studeranden. Ni som börjar här idag får alltså se framemot att studera på en väldigt bra yrkeshögskola. De svenskspråkiga yrkeshögskolorna har dessutom många bra möjligheter att utvecklas, till exempel gällande samarbete med nordiska högskolor. Förutom det spelar yrkeshögskolorna en avgörande viktig roll gällande utbildningen av arbetskraft för branscher där kompetent personal med kunskaper i svenska är av fullständigt avgörande betydelse – som till exempel vårdyrkena.

I dag har vi två svenskspråkiga yrkeshögskolor i Finland, Yrkeshögskolan Novia och Arcada. En fusion av de två skolorna har som vi vet diskuterats ivrigt, men åtminstone för tillfället är planerna på is. Det var säkert ett gott beslut att ta det lugnt med processen i det här skedet. Samtidigt är det viktigt att fortsätta samtalet om samarbete. På svenskspråkigt håll har vi alltid vunnit på att vara öppna för dialog och samarbete och jag hoppas vi fortsätter på den linjen.

Låt mig ännu en gång gratulera er och önska er en inspirerande studiehöst. Jag vill gärna också passa på att säga, att studietiden en viktig tid för att lära känna sig själv och lära känna andra. Studietiden är meningen att vara rolig och inspirerande, inte endast att vara en tidsperiod då man förbereder sig på yrkeskarriären. Det, bästa studerande, är något jag förövrigt också önskar att politikerna och tjänstemännen håller i minnet då de utvecklar strategier för Finlands och Europas framgång. Jag vill önska er alla, personal och studerande, en bra början på hösten och lycka till!