Festtal med Christoffer Taxell vid Novias inskription i Åbo

När vi samlats här i Sigynsalen kan man säga att Novia har valt ett utmärkt forum för sin inskription här i Åbo. Vi begår den vid Aura å, i en tidigare maskinhall, som i dag är i kulturens och utbildningens tjänst. Dessutom har denna konsertsal, ägd av Åbo konstakademi, sitt namn från den sjöhistoriskt intressanta barken Sigyn som fått sin sista hamnplats här invid. Här ser vi alltså kopplingar till utbildning och kultur, till industriell produktion, till sjöfart och transporter.

Förutom att valet av samlingssal illustrerar viktiga drag i det Åbo som i år är Europas kulturhuvudstad - till det återkommer jag - beskriver det Novias breda utbildningsutbud som också rektor hänvisade till när han räknade upp den långa raden av "blivande"... Där har vi, som jag ser det, Novias styrka och utmaning.

Som den större av de två yrkeshögskolor som ger utbildning på svenska gäller det att ha ett brett utbud, trots att det potentiella antalet studerande på alla områden inte är stort. I Finland skall det gå att studera det mesta också på svenska.

Men det finns i det breda utbudet en annan dimension, som kanske inte understryks lika ofta, en kommentar som inte specifikt gäller Novia utan yrkeshögskolor generellt. I en global värld är det inte bara så att behovet av specialistkunskap ökar. På individplanet ökar samtidigt behovet av vad som kunde kallas allmänbildning, i ordets breda bemärkelse. Inom nästan alla områden, må det sedan gälla teknik eller vård, kultur eller naturresurser är det t.ex. bra att ha insikter också inom ekonomi och miljökunskap. Det råder knappast någon tvekan om att det är områden som får en ökande betydelse inom de flesta branscher och yrken.

Men den globala värld som Finland är en del av och i högsta grad beroende av och vårt allt mer multikulturella samhälle, som innebär nya dimensioner och möjligheter, gör att det blir allt viktigare att ha kunskap om andra folk och kulturer. Det är inte bara fråga om språk, utan just fråga om att känna och förstå att kulturen, definierad också som seder och bruk, varierar mycket från land till land. Ett sätt att främja den kunskapen är att studera eller praktisera en tid utomlands. Av egen erfarenhet från industrin kan jag säga att det är en viktig förutsättning för att framgångsrikt kunna göra affärer på ett globalt plan. En självklarhet är att det samtidigt är viktigt att känna sitt eget land, dess historia och kultur. Om här finns brister minskar den egna trovärdigheten i den andra partens ögon.

Därför är det skäl att uppmuntra högskolan i sitt program och de studerande i sin val av kurser att gå över gränslinjerna - att kombinera ämnen och kurser som kanske inte alls syns ha något att göra med varandra. Den form av allmänbildning man skaffar sig den vägen är nyttig - ofta till och med praktiskt nyttig - och den lär att tänka utanför snäva ramar, viktigt på de flesta områden. Det är inget teoretiskt funderande att säga det här. I den anglosaxiska världen finns exempel på att detta är regel, inte undantag.

Ni som studerar eller nu inleder Era studier vid Novia ser kanske på Yrkeshögskolan som något som alltid har funnits. Och i perspektiv till Er ålder är det ju så, men för oss som varit med litet längre har de cirka tjugo år yrkeshögskolor funnits i vårt land gått snabbt. Jag hade förmånen att i tiderna vara med om att skapa systemet, vars avsikt var att bidra till att höja den allmänna nivån på utbildningen i vårt land och att skapa en utbildningsform på högskolenivå som ligger nära arbetslivet. Novia - eller Novias företrädare - hörde till de allra första att sätta i gång. Jag tycker man har lyckats helt bra i att främja de mål som ställdes upp. I dag är frågan vad som ytterligare borde göras.

Jag nämnde vikten av att kunna gå över gränser, ämnesmässiga, regionala, nationella, inom den enskilda yrkeshögskolan, på individplanet. I våra yrkeshögskolor har man kanske inte alltid förmått att göra det. Jag kan inte bedöma Novia, men uppmuntrar gärna Er alla att här i det avseendet göra vad Ni kan.

Yrkeshögskolans uppgift - och styrka - är att i sin verksamhet ligga nära arbetet, nära företagen, nära andra typer av arbetsplatser. Yrkeshögskolan och dess lärare och studerande skall kunna vara nära livet.

Till tjatighet upprepas påståendet att vi lever i förändringens värld. Inte desto mindre är det sant. Viktigare är ändå att kunna se vad det innebär - för oss som individer, för en yrkeshögskola, för ekonomi och kultur, för landet. Det finns självfallet inget enkelt svar. Men en viktig princip att minnas är att svaret inte ges av vad som kallats "kusinerna någon och man"; någon skulle, man borde. Var och en som lever i förändringen, ser den eller kanske är rädd för den, har anledning att komma ihåg att det inte räcker att anpassa sig till förändringen, det gäller att aktivt vara med om att skapa den. Att vara med om att skapa förändring är att bygga sin framtid. Också det är en sanning som i det praktiska livet har många dimensioner.

I ett läge då den vad som kunde kallas klassiska industriella produktionen flyttar till andra länder, framförallt i Asien, och då en växande medelålder betyder att allt färre skall försörja och ta hand om allt flera kommer behovet av företagsamhet, eller kalla det entreprenörskap, att växa. Allt fler kommer så att säga att skapa sin egen arbetsplats, sin egen utkomst. Det är i sig inget dåligt alternativ men något det är skäl att skapa beredskap för och därigenom också bidra till nationens ekonomiska tillväxt - också inom sektorer som traditionellt legat inom den offentliga sektorn eller inom storföretagens ram. Låt oss inte heller glömma att endast framgångsrika företag skapar välfärd.

Om jag förstått saken rätt strävar man inom studierna i Novia att inspirera beredskap för företagande. Det är klokt. Entreprenörskap i bemärkelsen initiativkraft behövs på alla områden och inom alla organisationer betydligt mera än i dag, helt oberoende av om man är anställd eller egenföretagare. Entreprenörskap är egentligen just att skapa förändring.

Entreprenörskap i betydelsen företagande innebär också att ta risker, ekonomiska risker. Till riskens väsen hör att den också kan realiseras, annars är det inte fråga om någon risk. Den insikten är dock inte särskilt väl spridd i dagens finländska samhälle. Den företagare som går i konkurs när riskerna realiseras anses ha misslyckats. I t.ex. USA anses den som gått i konkurs ha skaffat sig en viktig erfarenhet. Och så är det. Målet för varje entreprenör måste självfallet vara att ta förnuftiga risker, men det är inte samma sak som att inte ta några risker alls. Risken skall uppvägas av möjligheter till ekonomiskt resultat.

Risktagande - i ordets vida bemärkelse - kan också gälla personliga avgöranden, inte ekonomiska, som t.ex. att åka utomlands för att studera eller för att ta ett jobb. Det okända, eller mindre kända, innehåller ofta större risker, men också större möjligheter.  Jag tycker mig i det här avseendet se en ny försiktighet i dagens finländska samhälle. Den skapar knappast någon sådan förändring som stärker samhället.

Åbo är alltså nu år 2011 Europas kulturhuvudstad. Jag vågar hävda att vi redan nu kan säga att året varit en framgång. Det har lockat mycket folk till det omfattande program som bjuds, inte bara Åbobor eller från sydvästra Finland utan från hela landet och också utomlands ifrån. Till det har bidragit att begreppet kultur definierats brett.

European Capital of Culture Turku has adopted a wide definition of culture: culture touches everyone and is an integral part of both everyday life and festivities. And, first and foremost, culture does good. Culture will increase well-being and make Turku a more interesting and international city, introduce the city to new visitors, support creative business domains and make the people of Turku proud of their home.

Vi har bjudit på allt från opera till heavy rock musikaler, från dans på Aura å till europeisk fotbollsutställning, från musik och konst i skärgården till cirkus i olika former på olika håll i staden, från sinnrika bastur till Tall ships regatta, osv. osv.

Ännu viktigare än 2011 årets program är att vi för framtiden försöker skapa en starkare bas för kultur i Åbo och denna region. Det arbetet pågår för fullt. Ett konkret resultat av 2011 som består är Logomo, den tidigare järnvägsverkstaden på andra siden bangården, som fungerat som huvudarena för en betydande del av årets program.

När året är slut kommer Logomo att fungera som centrum för kultur och kreativ ekonomi, ett vitt begrepp omfattande t.ex. kulturproduktion, innovationsverksamhet, design, musikexport osv. Här behövs entreprenörskap inom områden som traditionellt inte förknippats med företagande. Jag tycker mig se olika möjligheter inom Novias breda scope.

Strong culture very often combines something old with something new. This can also be seen in Logomo, the former railway engineering workshop, now turned into a centre of cultural exhibitions and events.      

Culture and economical development are clearly connected. European history provides us with many examples on this. I often refer to Venice as a good example from the past.  Among recent examples you can find many former Erupoean Capitals of Culture. I believe that we here in Turku - Åbo have what it takes to join the line of these successful cities.

"Utbildning är det främsta medlet att förändra världen". I den uppgiften önskar jag Er alla, studerande, lärare, personal vid Novia lycka och framgång under det läsår som nu börjar.