Företagsrådgivning för studerande i Vasa

1994 inleddes företagsrådgivning för studerande vid Vasa Tekniska Yrkeshögskola, numera Yrkeshögskolan Novia. Det var utbildningsansvarig och överlärare Stefan Granqvist som presenterade idén om att erbjuda alla ingenjörsstuderande möjlighet att samtala kring och få rådgivning ifråga om sina affärsidéer och företagande. Frågorna var så många att Granqvist inte hade möjlighet att besvara dem alla under kurserna i företagsekonomi som han då höll.

Granqvist fick stöd av rektor Carl-Erik Wingren och företagsrådgivningen för äldre och yngre studerande startade 12.10.1994. I början erbjöds tre timmar rådgivning per vecka och timmarna var fullbokade. De ledord Granqvist från första början ville förmedla genom rådgivningen var realism och respekt.

Företagsrådgivningen har hela tiden varit i Stefan Granqvists händer. Verksamheten har väckt intresse nationellt och Granqvist har föreläst om verksamheten runtom i Finland. Flera är de utbildningsinstitutioner som tagit modell av verksamheten i Vasa.

Verksamheten fungerar enligt principen om att tröskel till samtal ska vara låg för studerande med företagsidéer. Enligt Granqvist är detta verksamhetens styrka; det ska vara enkelt och nära att komma och diskutera sina idéer och studerande kan vara trygga i samtalet, de diskussioner som förs är konfidentiella. Efter att studerande fått samtala om sin affärsidé ger dessa samtal grund för fortsatta diskussioner med banker, föräldrar, kompanjoner, bokföringsbyråer och övriga nätverk.

Studerande beställer tid och under besöken, som vanligen är 3-4 per företagsidé, diskuteras affärsidén och dess realism. Även goda och mindre goda sidor av att verka som privatföretagare behandlas. Marknaden och vem som kan tänkas vara en betalande kund är av central betydelse i rådgivningsverksamheten. Därtill uppgörs förslag till resultatbudget och finansieringsplan, lönsamhetsaspekten viktas, möjliga företagsformer diskuteras och företagarens vardag ventileras.

Ibland får studerande också beskedet att företagsidén kanske inte är värd att gå vidare med. Under besöken dryftas även hur kvarvarande studier påverkas av grundandet av ett eget företag och när den optimala tidpunkten för att grunda företaget kunde vara. Även potentiella risker med att starta företag gås igenom.

I medeltal grundas 6-8 företag per år bland de studerande som besökt företagsrådgivningen. De företag som grundas är både tjänste- och tillverkande företag. Storleken på de företag som finns och är etablerade och som uppkommit ur de idéer som bollats under besöken vid företagsrådgivningen varierar från enmansföretag till företag med många anställda och omfattande verksamhet.

Rådgivningen fungerar som hjälp vid uppstartstadiet och genom de träffar Granqvist har med studerande med entreprenöriella visioner. När studerande utexaminerats och företagen har grundats bryts kontakten rent formellt; inga uppföljningar över hur företagen klarar sig eller dess storlek och omsättning görs.

Företagsrådgivningen gör inte stort väsen om sig. Marknadsföringen sköts från mun till mun. Verksamheten ska finnas för att stöda studerandes eget intresse av företagande. Och intresse finns. Österbotten är företagstätt. Det finns i medeltal 60 företag per 1000 invånare, det finns endast några få andra ställen i Europa som har motsvarande siffror, bland annat Gnosjö i Sverige. Granqvist har undersökt benägenhet för företagande i sin doktorsavhandling (Granqvist, 2011) och visar i den på att 75 % av de som utexaminerats från Yrkeshögskolan Novia arbetar för någon, dvs i annans tjänst, 12 % fungerar som privat företagare och 13 % arbetar i annans tjänst och har ett eget företag vid sidan av sin anställning. Den specifika målgruppen i doktorsavhandlingen utgjordes av 101 individer som avlagt sin examen inom utbildning i produktionsekonomi under åren 1993 - 2003.

Granqvists vision är en entrepenörsutbildning på högskolenivå i Vasa-regionen, en entreprenörshögskola till energiklustret. En dylik utbildningsinstitution finns på finskt håll, Suomen Yrittäjäopisto. Granqvist menar att utgående från det stora intresset för företagande och det entreprenöriellä hos dagens studerande skulle en dylik utbildning väl svara mot det behov företagsrådgivningens ca 800 besök gett uttryck för under alla år.

Stefan Granqvist har hållit på med företagsrådgivning i 20 år och han fascineras fortfarande av studerandes entreprenöriella vilja. I sin doktorsavhandling utarbetar han utvärderingsmodellen ROEE (Return On Educational Efforts within Entrepreneurship Education) som en modell för mätning av insatser inom företagandeutbildning. Granqvist utgår både i sin undervisning och i sin rådgivning från frågeställningen;” vilken är nyttan av utbildningsinsatserna för den enskilda studerande och hur kan han/hon använda detta i sitt kommande arbetsliv?