Examensarbete vid Novia undersökte Österbottniska gymnasielevers finansiella läskunnighet

Sarah Backlund har i sitt examensarbete för tradenom (YH), företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia undersökt gymnasiestuderandes ekonomiska litteracitet och ekonomiska attityder.  

Valet att undersöka ungdomars finansiella litteracitet grundar sig i hennes övertygelse om att ekonomisk kunskap är en nyckelkompetens för att hantera de utmaningar som dagens samhälle ställer. 
 
“Ungdomar möter tidigt situationer där de behöver fatta ekonomiska beslut, och deras kunskapsnivå och erfarenheter spelar en avgörande roll för hur de formar sina attityder och sitt förhållningssätt till ekonomi. Ämnet tilltalade mig särskilt eftersom det kombinerar utbildning, ekonomi och framtidsfrågor – tre områden som jag ser som centrala för att ge unga de verktyg de behöver för att utvecklas och skapa en trygg ekonomisk framtid”, säger Sarah Backlund 

I dag finns det en uppsjö av finansiella produkter och tjänster vilket ökar kravet på individens ekonomiska kompetens. Gymnasiestuderande får ekonomiundervisning inom läroplanen för samhällslära och när eleverna blir myndiga har de möjlighet att fatta beslut om sin ekonomi med långtgående konsekvenser, därför är det intressant att se på vilken nivå deras kunskap ligger.  

Vad är finansiell litteracitet?  

Grunden till finansiell litteracitet kommer från ekonomisk kunskap som hjälper individer att förstå grundläggande finansiella begrepp, till exempel budgetering och diversifiering, det utvecklar även deras förmåga att hantera sin ekonomi. 

”Med god ekonomisk kunskap kan individer själva effektivt hantera sin privatekonomi, till exempel genom att jämföra finansiella produkter och tjänster, vilket i sin tur leder till bättre ekonomiska beslut och finansiellt välmående”, berättar Backlund.  

Högre kunskap leder till en mer positiv inställning till ekonomi 

Studien utfördes via en enkät som sändes ut till svenskspråkiga gymnasier i Österbotten. Det var frivilligt att svara och totalt deltog över 200 elever i studien. Resultaten analyserades statistiskt för att identifiera samband mellan kunskap, erfarenhet och attityd.  

“Trots att många gymnasieungdomar har goda kunskaper om ränta och tidsvärde, visade resultaten att de som saknade praktiska erfarenheter hade svårigheter att tillämpa dessa kunskaper i praktiken. Samtidigt pekar resultaten på att ekonomisk förståelse inte bara beror på praktisk erfarenhet, utan också på hur kunskapen förmedlas och förstärks genom utbildning och socialisering”, säger Backlund 

Studien visar också att gymnasieungdomar med större finansiell kunskap, särskilt inom områden som räntor och skuldförvaltning, tenderar att ha en mer positiv inställning till ekonomisk planering och sparande.  

Dessutom påvisar studien att praktiska erfarenheter, såsom bankkortsanvändning, kan bidra till ett ökat ekonomiskt självförtroende och en mer positiv attityd till framtida ekonomiska beslut.  

Det finns rum för mera utbildning i ekonomi i gymnasiet 

Resultatet är positivt gällande grundläggande ekonomisk kunskap, men studien visar också att det finns kunskapsluckor när det kommer till lite mer krävande ämnen som fonder, ränta och amortering.  

”I mitt examensarbete rekommenderar jag att finansiell utbildning stärks i gymnasiet, både teoretiskt och praktiskt, för att ge ungdomar bättre förutsättningar att fatta välgrundade ekonomiska beslut”, säger Backlund  

“De ekonomiska kunskaper eleverna har med sig från gymnasiet är också något som kommer till nytta när de ska ut i arbetslivet. Allt fler positioner på arbetsmarknaden kräver en grundläggande ekonomisk förståelse”, säger Jörgen Strid, handledare och lektor i företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novias tradenomutbildning. 

Examensarbetet hittas i Thesus.  

För mer information kontakta 

Yrkeshögskolan Novia, tradenom (YH), Sarah Backlund, mobil 050 411 6650 

Yrkeshögskolan Novia, lektor i företagsekonomi, Jörgen Strid, mobil 050 523 5959