Arene: Arbetslivets högskola ger livskraft

Yrkeshögskolorna har under de 25 år som de existerat befäst sin position som högskolor för arbetslivet, och i framtiden behövs allt fler utexaminerade från yrkeshögskolor. En styrka i yrkeshögskoleutbildningen är den regionala förankringen, vilket bidrar till livskraftigare samhällen. Detta visar en enkät som Yrkeshögskolornas rektorsråd Arene utfört bland beslutsfattare i företag, kommuner och sjukvårdsdistrikt samt bland regionala påverkare.

Yrkeshögskolorna ses som praktiskt inriktade högskolor, som ger regionerna kompetens samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Enligt en majoritet av respondenterna tillhandahåller yrkeshögskolorna utbildning för arbetslivets behov (82 procent av respondenterna var av samma åsikt) och de betjänar regionens företag mångsidigt (75 procent av respondenterna var av samma åsikt).

"Vi finns till för arbetslivet. Vårt uppdrag är att utbilda lösningsfokuserade individer som ser möjligheter," berättar ordförande Mervi Vidgrén från Yrkeshögskolornas rektorsråd Arene. Enligt Vidgrén är den goda sysselsättningsgraden bland nyutexaminerade ett tecken på att arbetslivet värdesätter den kompetens som de som utbildats vid yrkeshögskolorna besitter.

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet är yrkeshögskolornas uppdrag parallellt med utbildningsuppdraget. Enligt respondenterna svarar yrkeshögskolorna relativt bra på arbets- och näringslivets behov av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. FUI-partnerskap med yrkeshögskolorna var inte lika vanligt förekommande som samarbete när det gäller utbildning och kontinuerligt lärande. Hälften av beslutsfattarna i sjukvårdsdistrikten och kommunerna och var fjärde beslutsfattare i företag berättade att hens organisation samarbetat med yrkeshögskolor när det gäller FUI-verksamhet.

"Yrkeshögskolorna borde jobba för att göra FUI-verksamheten mera känd" säger Petri Lempinen, Arenes verksamhetsledare, om resultaten.

Över hälften av respondenterna i arbetslivet uttryckte intresse för att ta del av yrkeshögskolornas tjänster för kompetensutveckling under de följande två åren. Resultatet är i linje med att 59 procent av respondenterna i kommuner och sjukvårdsdistrikt och 39 procent av respondenterna i företag berättade att de samarbetat med yrkeshögskolor när det gäller kompetensutveckling.

Respondenterna anser att yrkeshögskolornas viktigaste uppgifter i framtiden är att höja finländarnas kompetensnivå, att främja kontinuerligt lärande bland dem som är ute i arbetslivet och att öka regionernas livskraft.

Upp till 84 procent av respondenterna är helt av samma åsikt eller delvis av samma åsikt med påståendet ”Yrkeshögskolan gör mitt landskap mera livskraftigt”. Yrkeshögskolorna påverkar inte enbart landskapens livskraft, utan 77 procent av respondenterna upplever att yrkeshögskolorna ökar livskraften i kommunerna.

"Glädjande nog upplever många detta även i kommuner där ingen yrkeshögskola har ett verksamhetsställe," berättar Ville Salo hos Aula Research Oy, som genomfört enkäten.

Undersökningsföretaget Aula Research Oy genomförde hösten 2020 på uppdrag av Yrkeshögskolornas rektorsråd Arene rf. en enkät bland beslutsfattare i företag i Finland och bland yrkeshögskolornas övriga centrala intressegrupper. Målet var att utreda hur representanter för arbetslivet och intressegrupperna ser på yrkeshögskolornas roll och betydelse nu och i framtiden. På enkäten svarade i november–december 769 beslutsfattare i företag, kommunala medarbetare och tjänstemän med ansvar för regionutveckling, representanter för landskapsförbund, ledning för sjukvårdsdistrikt, representanter för arbetsmarknads- och företagarföreningar samt yrkeshögskolornas rektorer.

Länk till rapporten (på finska)