Projektet bivråk: En pionjärinsats för fågelskydd
I projektet bivråk vid Yrkeshögskolan Novia kunde forskare följa med bivråkar med hjälp av satellitsändare under hela deras livscykel, från kläckning i Finland till övervintringen i Afrika. Med hjälp av insamlade data undersöktes speciellt artens migration och habitatval.
Projektet inleddes på Novia 2011 av doktor Patrik Byholm. Vid den tiden hade ingen tidigare studerat bivråkar på detta sätt, vilket innebar att det fanns en kunskapslucka om deras migrationsmönster. Liknande forskning hade gjorts på större fåglar, exempelvis tranor, men tack vare tekniska framsteg kunde man nu även fästa satellitsändare på snäppet mindre fågelarter som bivråkar. Projekt Bivråk blev därmed ett banbrytande projekt inte bara i Finland utan i hela Europa och levererade en stor mängd värdefulla data.
Arbetet genomfördes i samarbete med forskare från Nederländerna, Tyskland, Sydafrika samt andra finländska universitet, vilket gjorde projektet till en global insats. Byholm har tack vare projektet knutit kontakter i flera länder i Afrika och Europa, något som har varit avgörande för att sprida kunskap om skydd av hotade fåglar.
Resultaten från projektet är nämligen särskilt användbara för bevarandet av fåglar. Materialet avslöjar vilka hot fåglarna möter under sina flyttvägar, vilket hjälper att förebygga dödsfall. De vanligaste hoten är bland annat kollisioner med vindkraftverk och prickskytte.
För att förhindra fåglars kollisioner med vindkraftverk kan dessa stängas av under korta perioder när flyttfåglarna passerar. Data från projektet Bivråk har använts av franska forskare för att skapa en modell som vindkraftföretag kan använda för att beräkna när vindkraftverken bör stängas av för att förhindra dödsfall.
Ungefär 20 procent av de observerade dödsfallen beror på människan, ofta prickskytte utan syfte. Med hjälp av projektets data har man kunnat fastställa hur många av de märkta fåglarna som skjuts ner, och information sprids för att motverka jakten. Byholm, som fortfarande arbetar med forskning om fåglars migrationsmönster, har kontakt med fågelskyddsorganisationer utomlands som lokalt hjälper till att sprida budskapet om skyddet av flyttfåglar.
Fåglarna som följdes med under projektet berörde även privatpersoner och engagerade nyhetsbyråer världen över. Byholm berättar att han har fått epost med bilder av de satellitbeklädda fåglarna från olika delar av världen, och flera nyhetsartiklar om dem har skrivits både i Finland och utomlands.
Projektet avslutades formellt sett 2020, men dess arv lever vidare och växer ständigt. Eftersom materialet inte blir föråldrat kan det återanvändas för nya forskningssyften. Det ursprungliga materialet och forskningsresultaten från projektet utgör grundforskningen som många andra projekt nu bygger vidare på, något som möjliggör en långsiktig positiv inverkan på skyddet av inte bara bivråkar men även andra hotade fågelarter.
Vårt RDI Spotlight lyfter fram hur Yrkeshögskolan Novias forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI) gör skillnad för omvärlden på lång sikt.
