Dammussla - Dammussla - utredning om akvakultur

EHFVF Europeiska havs


Period: 1.11.2023 - 28.2.2025

Innehåll: Projektet dammussla - en utredning akvakultur pågår under 2024, avslutas i början på 2025. Tanken är att ta reda på vad allt man kan använda dammusslan till - i utgångsläget är både allmän och större dammussla med. Musslan är en effektiv filterare, upp till 40 liter per dygn, vilket kanske kan användas till fördel i rening av områden. Den stora frågan är till vad kan vi använda musslan i framtiden - är det möjligt att producera mat till människor eller finns det annat som kan förädlas från musslan - det är projektets stora fråga att försöka lösa.

Vem är dammussla?
Vanlig förekomst: Dammusslan är Finlands vanligaste stormusselart, Den lever både i sjöar och vattendrag och blir vanligtvis cirka 10 cm lång, även om vissa exemplar kan bli upp till 14 cm. Dess skal har en karakteristisk form där över- och underkanten inte är parallella utan konvergerar bakåt. Mjukdelarna är gråa eller grågula, i kontrast till den större dammusslans tydligt orangefärgade mjukdelar.

Filtreringskapacitet: Dammusslan är en relativt stor mussla och anses vara en effektiv filtrerare. Den kan hjälpa till att rena vatten genom att filtrera partiklar och näringsämnen. I dagens läge, där grumliga vikar är ett vanligt problem i sjöar och längs kuster, skulle dammusslan kunna användas som ett slags “reningsverk” i bio-remedieringsprojekt. Genom att odla dammusslor i nedsmutsade vikar kan vi förbättra vattenkvaliteten och återställa miljöer som har påverkats negativt

Akvakultur och kommersiell potential: Ett projekt som fokuserar på dammusslan bör inkludera en omfattande utredning om dess potential för odling inom akvakultur. Dessutom bör man utforska vilka områden där arten kan användas som en kommersiell produkt. Möjliga användningsområden inkluderar foderproduktion, gourmetprodukter, kosmetik och restaurering av förstörda miljöer, som exempelvis utsatta vikar eller i kombination med fiskodling. Genom att främja dammusslans ekologiska roll och ekonomiska potential kan vi bidra till en mer hållbar framtid för våra vattenmiljöer.

Ett samarbete med Jyväskylä universitet där man håller på med forskning om hur man kan artificiellt föröka Anadonta i labb miljö. vilket ger unga små musslor att plantera ut i vattendrag, det här är emellertid inte så enkelt eftersom dess förökning är lite speciellt: Stormusslorna har en mycket intressant fortplantningsbiologi. Djuren är oftast skildkönade, men hermafroditism och byte av kön kan förekomma. Hanarna släpper ut sin sperma direkt i vattnet, som sedan tas in av honorna genom filtreringssystemet. De befruktade äggen förblir i honornas gälar under några veckor och stöts sedan ut som så kallade glochidielarver. För att utvecklas till mussla måste larven genomgå ett parasitiskt stadium i gälarna på en fisk. Valet av värdfiskart kan varierar.



Projektets mål är att göra:
Utredning och Sammanställning: Vi kommer att undersöka hur dammusslan lämpar sig för odling i akvakultur vid våra breddgrader. Dessutom kommer vi att utreda vilka metoder som kan användas. Vi samlar information om dammusslans födovana, dess påverkan på fisk och andra arter i närheten, samt hur den påverkar vattenkvaliteten. Vi kommer också att göra allmänna beräkningar om hur odling av dammusslan påverkar närmiljön, inklusive näringsupptag, grumlighet (turbiditet) och algförekomster.

Vävnadsanalys och Kvalitet: Vi planerar att konkurrensutsätta vävnadsanalyser och ta prover från musslor för analys av tungmetaller, toxiner och näringsvärden. Resultaten kommer att sammanställas för att bedöma dammusslans kvalitet för potentiell användning inom foder-, miljö- och livsmedelsbranschen.

Information och Kommunikation: Inom projektet kommer vi att skapa populärvetenskapliga artiklar, en egen webbsida och informera via lokaltidningar och sociala medier. Vi har en kommunikationsplan som vi kommer att följa från projektets början.

Specialkunnande: Bioekonomi och hållbart nyttjande av naturresurser

Campus: Raseborg

Finansiärer: EHFVF Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden

Projektägare: YH Novia

Projektledare: Anita Storm