Visa inlägg taggade med 'perenner'
Permakultur på 800kvm – växtbädd, material och ätbara perenner
I mitt första blogginlägg berättade jag om odling av ätbara växter på norrsidan av huset, alltså i skuggiga lägen. Nu tänkte jag berätta vilka ätbara perenner som lämpar sig för skugga och hur man kan anlägga en växtbädd utan att gräva eller tillföra jord och dessutom öka mullhalten.
Jag har byggt upp en växtbädd för buskar och perenner direkt på gräsmattan på norrsidan av huset. Uppbyggandet följer täckodlingsprincipen och går ut på att man tillför organiskt material till bädden där materialet sedan komposteras efterhand. Jag valde den här typen av växtbädd eftersom den är skonsam för mikrolivet i jorden då man inte gräver och vänder på jorden/använder jordfräs och även skonsam för den egna kroppen då man inte behöver gräva. Dessutom matar man mikrolivet med organiskt material, man har minimala ogräsproblem och täckmaterialet håller fukten bra i bädden.
Vinbärsbuskarna är flyttade till norrsidan av huset.
Först tillförde jag jord och grästorvor som blivit över efter andra grävarbeten till det tilltänkta området. Grästorvorna och andra rötter kommer att komposteras efterhand. Har man väldigt kompakt jord kan man luckra upp området med grep/bredgrep genom att sticka ner den i jorden och vicka den fram och tillbaka några gånger först. Sedan lade jag ut ett lager hästgödsel, bredde ut tidningspapper/kartong över bädden och sist ett ca 10 cm tjockt lager liat gräs och gräsklipp. Även gångarna runt växtbädden täcker jag med kartong och lägger ett tjockt lager träflis på kartongen. Det är viktigt att lagret av kartong/papper och lagret med organiskt material är tjockt både i växtbädden och gångarna för att hålla ogräset borta. Man kan kontinuerligt tillföra mera organiskt material till bädden. Man kan använda halm, träflis, ensilage och löv.
Extra jord och hästgödsel har tillförts växtbädden.
Gräs har tillförts växtbädden.
Så här ser växtbädden ut i augusti.
Gräsklipp från den handdrivna gräsklipparen med uppsamlare.
När det gäller materialanvändning utgår jag från vilka tillgångar jag har själv, alltså vilka material jag själv kan producera. I fallet med växtbädden är vi självförsörjande på träflis, från våra egna träd och buskar, liat gräs, gräsklipp och löv. Kartong och tidningar är material vi samlat på oss och skulle föra till återvinning om vi inte skulle använda det i odlingarna.
I år kan jag plantera träd eller buskar i växtbädden men för bästa resultat väntar jag till nästa år med att plantera perennerna. Då finns det förhoppningsvis mycket förmultnat material i bottnen av bädden.
Växtval
På våren flyttade jag ett par röda vinbärsbuskar från södersidan till norrsidan, vilka nu har etablerat sig bra. Jag har sedan byggt upp växtbädden i anslutning till vinbärsbuskarna. Bädden har lite formen av ett nyckelhål eller en kam. Den har sådana mått att man skall kunna komma åt att plocka och rensa från alla håll i bädden.
Sibirisk ärtbuske tänker jag plantera på norrsidan av huset, eftersom den även lämpar sig för skuggiga lägen, den fixerar kväve och överför kväve till andra växter. Blommorna är uppskattade av humlor och honungsbin. Baljorna kan man mata hönsen med (men är inte ätliga för oss människor).
Det finns ett flertal ätliga perenner som mår bra i skuggan, tex. strutbräken, funkia och jätterams. Dessa vanliga och vackra perenner har man ju vanligen som prydnadsväxter men de fyller alltså fler funktioner än så. Dessa tre fungerar som vårgrönsaker där det är skotten man skördar och använder dem på samma sätt som sparris. Då det gäller funkian är det daggfunkia som har högst matvärde, men alla funkior är ätbara. Funkians fullväxta blad kan också användas i sallader och även blommorna går att äta. Jätterams förvälls i 10 min och det är bara de unga skotten som skördas. Jätteramsens bär är giftiga.
Rankspenaten har etablerat sig.
I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur jag planterade de klättrande ätbara perennerna humle och rankspenat vid porten på norrsidan. De har båda tagit sig bra och humlen har fina kottar. Rankspenaten ville jag testa att odla själv från frö. Det fanns en chans för misslyckande eftersom fröna skall stratifieras före, vilket är något jag inte tidigare provat på. Stratifiering betyder att fröna behöver köldbehandlas. I naturligt tillstånd fröar ju perenner av sig på hösten och fröna får en naturlig köldbehandling. Jag sådde fröna inomhus tidigt på våren i en liggande mjölkförpackning med såjord. Jag lade sådden i kylskåp och såg till att sådden hölls fuktig. Efter två veckor tog jag ut sådden i rumstemperatur, och efter en tid började fröna gro. Ett lyckat resultat!
Följ gärna mina trädgårdsprojekt på instagram @fovaltarn
Läs mer
Permakultur på 800kvm – om att odla ätbart på norrsidan av ett hus
För drygt ett år sedan köpte jag och min familj ett gammalt hus med tillhörande vildväxande trädgård i en lugn stadsdel. Min dröm är att planera om trädgården med hjälp av permakulturdesign. Utöver grönsaksodlingar och andra mindre projekt håller jag denna sommar på att göra om norrsidan av huset.
Det som jag speciellt tar fasta på i permakulturtänket är att ta vara på resurser, återbruk, att inte föra bort material man kan ha användning för, självhushållning och att odla ätbart överallt!
Norrsidan av huset är det skuggigaste området på tomten, det är ca 7x12m (=84kvm) och vätter mot gatan. Då vi flyttade till huset fanns det bara en häckhagtornshäck, fem lönnar och gräsmatta där. Lönnarna såg sjuka ut och var planterade alldeles för nära huset så fyra av dem fick ryka. Hagtornen lyckades vi få bort utan grävmaskin och hösten 2019 planterade jag 4m aronia där häcken varit. Ja men vad är alltså min plan?
Jo att odla ätbart överallt förstås! I skuggiga lägen måste man välja skuggtåliga växter. Det finns en hel del vedartade växter och ätbara perenner som lämpar sig för skugga. Mot gatan vill jag ha en häck som skyddar för insyn men som också ger bär. Det är där aronia kommer in i bilden. Aronia är nog både gott och nyttigt men man vill ändå inte trycka i sig hur mycket som helst så jag planerar en häck med flera olika växter. Vi tänker mångfald och inte enfald liksom. Andra växter kunde vara olika sorter av bärhäggmispel, sötrönn och varför inte en vacker ullungrönn. Dessa är i planeringsstadiet ännu.
Röda vinbär lämpar sig för skuggiga lägen. På tomten fanns det flera röda vinbärsbuskar planterade i bästa söderläget som jag grävde upp på våren och flyttade till norrsidan i stället. Godare och intressantare växter får sola sig på södersidan i stället. Utöver vinbären håller jag som bäst på att bygga upp en växtbädd för ätbara perenner. Den skall jag berätta mera om i nästa blogginlägg.
Bild från husets norrsida hösten 2019.
Lönnarnas stubbar är frästa och norrsidan ser inte riktigt ut som en trädgårdsmästares trädgård hösten 2019.
Jag ville ha en port med klätterväxter vid gatan, som vi skall gå igenom då vi hämtar posten. Jag planerade den och min man byggde den. Nu är porten på plats och vi kallar den för postporten. Den är byggd av återanvänt material, dvs. gamla fönsterkarmar och en gammal parkbänk. Vi skaffade bara armeringsjärn, målfärg och betong (för plinttillverkning) till den. Jag planterade humle och rankspenat vid porten eftersom de går att odla i halvskugga. Redan nu slingrar sig humle på porten eftersom den är snabbväxande. Man kan äta humlens skott och unga blad råa eller tillagade. Förutom öl kan man göra te på humlekottarna. Rankspenat är en av de tidigaste perenna grönsakerna på våren och kan användas som vanlig spenat, ätas råa eller tillagade och även skotten kan ätas. Rankspenat är dålig på att klättra själv så man kan behöva hjälpa den genom att binda upp den.
Postporten installeras.
Den gamla bänken kommer till användning.
Del från bänkens ryggstöd blev till "tak" i porten.
Postporten är klar.
I nästa blogginlägg skall jag berätta mera om att återanvända material, bygga växtunderlag, ätbara perenner och hur det gick när jag drev upp rankspenat från frö.
Jag finns även på insta @fovaltarn
Läs mer
Här skall det blir skogsträdgård!
På min gård Mullbacka i Raseborg finns en skogsglänta som jag aldrig har "använt" till något särskilt. För några år sedan fällde jag några trän där (och "hittade" en ek:) och några gånger har jag jagat sly, men mest har den bara fått vara ifred. Nu har jag bestämt att detta skall bli platsen för min skogsträdgård. Området är ungefär 13 meter gånger 25 meter och det ligger i en sluttning mot sydost. Längst upp i backen har jag tidigare dragit ett staket som jag har tänkt odla något på och direkt nedanom det ligger infiltreringssystemet till mitt hus. Därutöver finns det en massa sly, mest säkert lönn och asp, en massa gräs och ogräs, en ek som sagt, en hästkastanje, en vildros och så en del bråte från trädfällningsprojektet som jag inte orkat städa bort. Mot öster är det skog, några meter min skog och sedan en grannes och norrut på övre sidan om staketet ligger mig jordfabrik, ett virkeslager och sedan en bergsknall. Västerut gränsar området mot mitt hus, en liten sluttning nedanom huset och därefter min köksträdgård. Neråt i backen finns det en del rätt stora träd och därefter en äng. På grund av de höga träden mot öster blir där sol först kring 12-tiden den här tiden på året och sen skiner solen rätt obehindrat in på hela gläntan till kanske klockan sex på kvällen. Tack vare skogen mot öster, berget mot norr och huset och köksträdgården mot väster tror jag att det är bara sydliga och sydvästliga vindar som kommer åt att ligga på.
På sikt tänker jag mig att jag kommer att vilja fylla skogsträdgården med hasselbuskar, äppelträd, kanske någon sötrönn, fläder, diverse bärbuskar och sedan örter och vilda ätliga växter. Flera av våra perenna örter vill ju hastigt sprida sig allt för mycket i växthus och odlingsbänkar och nu har jag kommit på att jag flyttar över dem alla till skogsträdgården. Jag tänker då närmast på libbsticka, mynta och oregano. Därtill tänkte jag att jag kunde flytta några överlopps rabarberstånd dit och en massa jordgubbsplantor efter att ha tagit bort revorna kommande höst. I mitt trädgårdsland har jag två plantor med humle som varje sommar växer sig alldeles onödigt stora, så dem skulle jag gärna flytta till skogsträdgården. Jag har också odlat kärleksört i många år utan att veta att den går att äta, så några pluppar med dem blir det nog också. De där övriga ätliga vilda växterna kan jag inte planera och skriva så mycket om ännu, för jag känner så dåligt till sådana, men valeriana och trädgårdssyra har jag nyligen fått och de kommer antagligen att bli skogsträdgårdens första nya invånare.
Själva arbetet inledde jag nu med att slå ner käppar i marken med två meters mellanrum och dra snören mellan dem så att jag fick ett "rutverk". Jag tänkte att detta skulle hjälpa mig att göra upp en karta över det som finns där nu och det som jag sakteligen flyttar dit. Utöver rutverket med orangefärgade käppar slog jag också ner ett antal käppar med vit ända för att markera var jag tänker mig att det skall gå stigar. Om ni zoomar in fotot som är som presentationsbild till den här bloggen kan ni se mitt virrvarr av käppar och snören. Härnäst skall jag göra mig kartering av befintliga växter, de större alltså, och så tänkte jag röja upp stigarna med gräsklippare eller röjsåg. Träd och buskar skulle ju vara bäst att plantera först i slutet av sommaren då det inte är så torrt, men jag tror inte att jag har tålamod att vänta så länge. I mina dammplaner ingår att låta gräva en av mina lite större dammar på ängen strax nedanom skogsträdgården. Där bredvid finns nu en trädgårdsbrunn som får vatten dels från jorden, dels från hustaket och den är ofta så överfull att en del av vattnet måste ledas bort. Det skulle förstås vara bättre att ha en damm ovanför skogsträdgården eller mitt i , men så blir det nu inte.
För ungefär en vecka sedan gjorde jag en jordlivskartering. Jag valde ett område mitt i den blivande skogsträdgården och grävde upp jord 30x30x30 cm. Mullagret verkade så tjockt att jag faktiskt grävde lite djupare för att se hur djupt det går, det var ca 40 cm och det doftade friskt och gott i gropen. Till min besvikelse innehåll mullen dock knappt några (synliga) levande själar. Försökte intala mig att jag gjort provet för tidigt och att maskinvasionen kommer med vårvärmen. Och när den kommer...det undrar vi nog alla.
Läs mer