Tankar om karriärhantering

Skribent Stora komet den 28 september 2016 | Kommentarer

Tankar om karriärhantering skrivna av Nina Hillo, studiehandledare i YH Novia

I Stora Komet ska fyra branschvisa team arbeta för att åstadkomma en så smidig vägledningsprocess som möjligt för sina studerande genom det andra och tredje utbildningsstadiet. Tanken är att synliggöra vägledningsprocessen och förbättra den där det behövs. Drygt fyrtio personer tog sig an den gemensamma arbetsuppgiften efter att ha lyssnat på en kort introduktion i ämnet karriärhantering av docent Raimo Vuorinen . Det här hände den 21.9.2016 då projektet ordnade Kick Off för arbetet på G18 i Helsingfors.

Vuorinen inledde med att räkna upp de allra viktigaste för Stora Komet, det vill säga:

att synliggöra vägledning
att belysa det paradigmskifte inom vägledning som pågår samt
samarbete i form av att lärare, studerande och utbildningsledare gör gemensamt arbete

Han fortsatte med att konstaterade att det för att det ska vara möjligt att kunna ”se över sig själv” är helt nödvändigt att känna till vägledningens historia. Det betyder att var och en som arbetar med vägledning gör klokt i att kolla upp karriärvägledningens utveckling från Frank Parsons på tidigt 1900-tal, via testningens guldålder med John Holland till Mark Savickas och Life Design.

 Skribentens syn på vägledningens tre stora paradigm

Idag är det den arbetssökande som är aktiv och marknadsför sig. Det gäller att veta vad man kan och vill göra. Bara ett fåtal arbetsplatser utannonseras numera och det har blivit allt viktigare att känna rätt människor för att få jobb, ibland till och med viktigare än att ha rätt kompetenser. Vi har gått från sysselsättning till kompetens att sysselsätta sig. Allt det här kräver navigeringsfärdigheter, som man kan lära sig. Vi har enligt Raimo Vuorinen gått från ett karriärval till karriärhantering och idag bollar vi med begrepp som ”transitional learning”, ”life design”, ”career learning” eller ”career construktion”. I Stora Komet har vi valt att använda begreppet ”karriärhantering”.

Alla behöver karriärhanteringsfärdigheter och studiehandledarna, som för trettio år sedan sökte problem och hjälpte till att lösa dem, jobbar idag med att stöda de studerande att vara aktiva författare till sina egna livsberättelser. Då man har skapat goda berättelser finns det inte så många problem kvar att lösa. Man talar om ”co-construction” och avser att studerande kan stöda varandra eller få stöd av en lärare eller av någon annan viktig vuxen. Vägledning sköts idag både med och utan professionella vägledare.

Karriärhanteringskompetenserna är av många olika slag. Ett begrepp som samlar dessa kompetenser är valkompetens. För den unga handlar det om att utforska sig själv för att veta vad som är viktigt i livet. Därefter gäller det att utforska utbildningar och arbetsmarknader. Då det har blivit en vana är det mycket lättare att välja väg och svara på frågan ”Till vad ska jag använda den här kunskapen?” ”Varför studerar jag?” Vart är jag på väg?”

Livslång vägledning  (se ELGPN:s material och publikationer) innebär enligt Vuorinen att man utgår från karriären och ser på processen. När ska då åtgärder sättas in eller interventioner göras? Svaret är ”alltid då en fråga uppstår”. Vuorinens slutkläm handlade om huruvida vägledning lönar sig och nämnde att karriärvägledning helt klart lönar sig även ekonomiskt. Det har forskningen visat. Han poängterade att det i Stora Komet, så som också i andra projekt, är viktigt att dokumentera för att senare kunna se om åtgärderna är de som har åstadkommit förändringen eller om någon annan faktor spelat in. Karriärkompetens och resultat kanske inte syns på kort sikt.

Vi har ett stor jobb framför oss med en klar beställning. Detta jobb måste skötas utgående från en systemmodell på tre olika nivåer samtidigt, det vill säga vi ska åstadkomma förändring på tvärfacklig administrativ nivå, på enhetsnivå och på det konkreta vägledningsarbetets nivå.