1.9.2011

Festtal med Martin Granholm vid Novias inskription

MG3145

Festtal vid Yrkeshögskolan Novias inskription 1.9.2011

Bästa vänner

Tänkte i mitt anförande försöka måla en bild av i vilken omgivning jag ser att vårt utbildningssystem i dag skall operera och ta ett något längre perspektiv. Rektor kommenterar i sitt anförande läget visavi statsbudgeten så jag på sin höjd snuddar vid den problematiken. Regeringsprogrammet har en för att inte säga mycket ambitiös inledning när det gäller forskning och utveckling. Vi skall vara världsledare i kunskap år 2020. Ingen blyg målsättning. Detta i en omgivning fylld av nyheter om lägre ekonomisk tillväxt.

Hur ser då världen ut i dag i min kristallkula? Som styrelsemedlem i den Internationella Handelskammaren, ICC har jag privilegiet att regelbundet få träffa främst företagsledare från hela världen. Vi lyssnar i våra "Summits" också på personer utanför businessfären, forskare, personer i FN, EU osv. En lärdom jag har försökt ta ur detta globala sammanhang är att olikheterna i vår värld är mycket större än vad vi nordbor tenderar att tro. Vi har en benägenhet att tolka globaliseringen som en process som jämnar ut skillnader i allmänhet. Så ser jag det inte utan skillnaderna mellan världens lika hörn är stora och just nu tenderar de att växa.

En för oss utmanande klyfta är "avståndet" mellan Europa och resten av världen. Utvecklingen, framför allt den ekonomiska, sker nu allt mera inom sfären USA, Asien och de s.k. BRIC-länderna. Man anser att Europa, vårt Europa, har nästlat in sig i sina strukturella problem som man får lösa på egen hand. Det ledande internationella samfundet bryr sig just nu inte om oss, ser oss mera som ett problem.

Varför tar jag upp detta i ett anförande på en utbildnings- och forskningsinstans inskriptionstillfälle?

Jo, därför att det i denna världsbild finns ett behov, en möjlighet inom kunskapssektorn. Upplever detta som viktigt att föra fram för er nya studerande.

För det första. Den utveckling som pågår "där ute" i stora världen drivs i dag mer och mer av nätverk än av strukturerade organisationer. Detta har jag själv praktiskt upplevt inom projekt i framför allt Asien. Att arbeta i nätverk kräver förmåga att snabbt hantera och sprida information. Kunskapssfären är som jag ser det bättre på detta än andra sektorer i samhället hos oss, inkluderat businessen. Att arbeta i ett nätverk ställer krav på individen. Man skall vara bra på sin specialitet men en annan förutsättning är en bred allmänbildning. Vårt utbildningssystem motsvarar i dag inte detta krav i en global konkurrens. I det scenario jag ser framför mig finns här en möjlighet för kunskapssektorn att profilera sig men det kräver förmåga till att förändra och anpassa sig. Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi har här en strategisk möjlighet. Visa hur man knyter internationella kontakter utanför formella strukturer, i nätverk. Ni unga har här en möjlighet att utnyttja er förmåga att använda sociala medier.

I min kristallkula finns en annan helhet som innehåller en möjlighet. Min tro är att vi nog kommer att se ekonomisk tillväxt framöver men den sker under andra betingelser än hittills. Huvudkriteriet kommer som jag ser det att vara tillgången på resurser, framför allt naturresurser, och hur effektivt vi använder dem. Någon form av bukt måste vi få med en icke hållbar resursanvändning."The Green Economy" börjar bli ett allt konkretare begrepp. De som i dag driver den ekonomiska utvecklingen, framför allt USA och Kina har nu igång processer att kommersialisera sitt kunnande inom denna för vår och våra barns framtid så viktiga utveckling. Här borde vi, framförallt vi i Norden snabbt reagera. Vi är bättre på effektiv resursanvändning, så varför ge bort denna möjlighet. Vi har genom vår historia och vårt geografiska läge blivit pinade till att spara. Globalt är energifrågan ett exempel, rent vatten, mineralanvändning är andra exempel. Det nya är som jag ser det att det till denna hållbarare resursanvändning kopplas bredare samhällsfrågor. Detta scenario hade jag som grund när jag för min del drev på den nya DI-utbildningen i Vasa, att koppla Novias energi- och miljöutbildning till Akademins motsvarande. Tror att vi i denna helhet i framtiden kommer att behöva lägga till andra sektorer, allt från statsvetare och ekonomer till humanister. Jag hoppas verkligen att denna nya utbildning faller väl ut och blir ett praktiskt exempel hur en yrkeshögskola och ett universitet kan samarbeta och leda till att vi kan dra vårt strå till den myrstack där dessa frågor hanteras, och då här, inte där de stackarna nu tycks växa.

Det finns alltså i denna komplicerade världssituation möjligheter. Utbildning och forskning är då i nyckelposition. Det gäller att vara kreativ, våga tro på sin vision och vara öppen för nya tag och förändring. Som ni kanske märker står framför er en sann optimist som hatar att ge sig.            

Så långt omgivningen

Åbo Akademi har i sin roll som huvudägare i Yrkeshögskolan Novia i sin strategi klart deklarerat ett ökat samarbete med yrkeshögskolan. Det tidigare nämnda DI-programmet blir på många sätt ett test på hur man på en YH-examen kan lägga ett mastersprogram som leder till en akademisk examen. Detta i ett läge när vårt utbildningssystem nu har två kandidatnivåer, en inom yrkeshögskola och en inom universitetet. Denna dubblering kom som jag ser det till när vi oförberedda gick in i Bolognaprocessen. Detta är ett exempel på att vårt utbildningssystem som helhet borde gås igenom.

Tänkte nu kort gå in på frågor som berör utbildningen på tredje stadiet på svenska som helhet.

De nya på kommande utvärderingskriterierna från ministeriets sida känner vi ännu inte till. Klart är att kvalitativa element kommer att om inte ta över så till en del ersätta de nu kvantitativa kriterierna. Att få kortare studietider och avsevärt minska avbrottsfrekvensen är nog frågor som vi alla inom utbildningen måste ta på allvar. Det kärva ekonomiska läget har bara ökat vikten att snabbt åstadkomma resultat. Om också regelverket inte nämnvärt ändras för nästa år så kommer finansieringen högst troligt att läggas om inom några år. Vi borde nu förekomma, inte förekommas. Finansieringen av vårt samhälles alla ansvar är i dag ohållbar och någonstans kommer det att kärva till sig, uppstå kriser. Vår huvudfinansiär, staten, vet nog att vissa av målsättningarna och kriterierna blir utmanande för den svenskspråkiga utbildningen. Vi skall ha ett regionalt ansvar men samtidigt inte upprätthålla små program och kurser. Jag tror att man förstår dilemmat men utgår från att vi själva är mest kompetenta att söka ett optimum.

Vi som har anförtrotts ett ansvar i styrelser och andra organ är nu mer än någonsin tvungna att inse vikten av att utveckla och vara färdiga till att även ta svåra beslut. Detta är vårt ansvar både mot samhället i stort men också mot våra anställda och framför allt mot våra nuvarande och kommande studerande. Detta i ett läge där man inte skall gräva ner sig utan också våga satsa på de saker man tror på. Den studerande bär också ett ansvar i att kravnivån höjs med målsättningarna om kortare studietid och färre avbrott. Jag vet att det låter tjatigt men jag står här och påstår att utbildning är en investering. Beslutet fattas av den unga själv och staten ger ett stort investeringsbidrag och garanti för billiga krediter. Det är inte hållbart att investeringsbidraget närmar sig 100 %, man bör nog anse att ett studielån är ett alternativ eftersom studierna har en återbetalningstid.

Sammanfattningsvis är vi i ett läge där vi skall vara beredda på att anpassa oss till samhällets utveckling, just nu mot kärva ekonomiska ramar. Vi skall dock se framåt, medvetna om att utbildning och forskning är knäckfrågor för framgång i en värld som trots allt innehåller stora möjligheter. Det gäller att kämpa, hålla upp hakan och se framåt.

Jag tillönskar Yrkeshögskolan Novia ett innehållsrikt och framgångsrikt läsår.    

Styrelseordförande vid Åbo Akademi

Martin Granholm

 

 

Gå till "Pressmeddelanden"