Lönsamhet

Innehållet är skapat i "Tillsammans mot det nya normala - digitalt".

Välkommen till självstudierna

Lönsamhet

Bokslutet berättar om den bokföringsskyldiges finansiella situation vid bokslutdatumet. Bokslutet ligger som grund för organisationens kreditvärdighet. Det ger en bild av hur ett företag fungerar som investeringsobjekt och ger indikationer åt leverantörer och kunder hur det framtida samarbetet kan tänkas fungera.

De som är intresserade av bokslutet är ägarna, investerarna, analytiker, företagsledningen, finansiärerna, revisorerna/verksamhetsgranskarna, kunder, leverantörer, anställda, myndigheter, med mera.

Bokslutet består av resultaträkningen, balansräkningen, noter, bokslutsspecifikationer och revisionsberättelsen.

Kontant- vs prestationsprincipen

Resultaträkningen kan uppgöras enligt två principer:

Kontantprincipen = Inkomster ska tas upp som intäkt när pengarna kommer in på kontot (eller in i kassan) och att utgifter ska dras av det beskattningsår då den skattskyldige betalar
Prestationsprincipen = Intäkter tas upp i bokföringen när en vara eller en tjänst överlåts till köparen, och utgifter realiseras när varan eller tjänsten tas emot av den bokföringsskyldiga

Resultaträkningen

Resultaträkningen beskriver, genom avdragsräkning hur resultatet uppkommit. Resultaträkningen uppgörs i huvudsak enligt prestationsprincipen. Den bokföringsskyldige kan välja mellan resultaträkning enligt kostnadsslag eller funktion.

En ny modell för resultaträkningen infördes 2006, för att motsvara internationella modeller bättre. För att erhålla bidragsuppställningen för de olika resultatposterna, krävs det att resultaträkningen justeras ("möbleras om”). Målet är att erhålla de mellanrubriker som till exempel finansiärer och analytiker traditionellt behöver för sina analyser.

Täckningsbidrag

Täckningsbidraget visar den egentliga verksamheten för avkastning. Täckningsbidraget är försäljningsintäkter, minus rörliga kostnader. Täckningsbidragsprocent (täckningsgrad) = Täckningsbidrag / omsättning x 100.
Vilken information får man ut av täckningsbidraget?
Värdet på täckningsgraden varierar mycket beroende på bransch (mål över 30%, men 50% kan generellt anses vara bra).

Driftsbidrag (ebitda)

Driftsbidraget visar i ett tal förenklat verksamhetens kassaflöde. Driftsbidraget är rörelseresultatet, plus avskrivningar enligt plan, plus nedskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva och exceptionella nedskrivningar av rörliga aktiva. Driftsbidragsprocent = Driftsbidrag / omsättning x 100

Rörelseresultat (ebit)

Rörelseresultatet är resultat före finansiella poster (räntor och skatter). Rörelseresultat % = EBIT/ nettoomsättningen x 100. Riktvärden för rörelseresultat %: Över 10% = bra, 5–10% nöjaktigt, under 5% svag.

Balansräkningens uppbyggnad

Balansräkningen beskriver det ekonomiska läget vid bokslutstidpunkten. Uppbyggnaden utgörs av den aktiva (tillgångar) och av den passiva (skulder) sidan.

Varifrån har pengarna kommit? - passiva
Till vad har pengarna gått? - aktiva

Avskrivningar

Anläggningstillgångarna avskrivs (kostnadsförs) årligen enligt en på förhand uppgjord plan; planenliga avskrivningar och näringsskattelagens anvisningar; NSL avskrivningar

I beskattningen beaktas endast avskrivningar som uppgår till maximala NSL avskrivningar.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är egendom som antas generera inkomst under många år, så som maskiner, inventarier (möbler och dyl.), byggnader, markområden.

Anskaffningsutgift

Anskaffningsutgiften aktiveras till anskaffningsvärdet. När anläggningstillgångskontot i balansräkningen ökar, ökar tillgångarna. Ingen kostnad i resultaträkningen då anskaffningen görs.

Planenliga avskrivningar:

NSL-avskrivningar

Avskrivningar enligt näringsskattelagen:
NSL § 34: byggnader 7 %, 4 % eller 20 %

NSL § 30: inventarier max 25 % av utgiftsresten

NSL innehåller mer detaljerade uppgifter om olika anläggningstillgångars avskrivningsprocenter. SÖK UPP & LÄS!!!

Inventarier som kostnadsförs direkt

Anskaffningar vars sannolika brukstid <3 år => s.k. 3-års inventarier så som begagnade maskiner, printrar, mobiltelefoner, och i vissa fall datorer.

Huvudregeln för 3-års inventarier: NSL § 33: den enskilda anskaffningsutgiften är max 850 €, totala värdet av enskilda anskaffningar 2 500 € per år.

Bokförs på kontot: Tre-års inventarier

Avskrivningar i bokföring vs beskattning

Ibland är planenliga avskrivningar inte samma om skattemässigt godkända avskrivningar. Avskrivningsdifferens sjunker. Till exempel om ett företag köper en fastighet; byggnad 1 för 1.500.000 €.  Byggnaden avskrivs linjärt på 30 år = 50.000€/år. NSL max avskrivning för en byggnad är 7%.

Exempel på avskrivningsdifferens.xlsx

Avskrivningsdifferens används alltmer sällan. I mindre företag anses uppföljningen ”inte värt besväret”. Större företag har ofta anläggningstillgångsregister som hanterar uppföljningen.

Periodisering av bestående aktiva – anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är maskiner, inventarier (möbler mm), byggnader, markområden och övrig egendom som antas generera inkomst under många år. Egendomens värde minskar med tiden. Det beaktas i bokföringen genom att anläggningstillgångarnas värde minskas genom årliga avskrivningar.

Inventarier som kostnadsförs direkt

Inventarier som har en sannolik ekonomisk brukstid <3 år kallas 3-års inventarier
Exempelvis begagnade maskiner, kaffekokare, telefoner, osv.
 
Definition enligt NSL § 33: den enskilda anskaffningsutgiften är max 850 1 200€, fr om 1.1.2021 - (totalt 2 500 € per år)
Bokförs på kontot: Tre-års inventarier (RR)

Nyckeltal

Skall ge en mer heltäckande bild av den finansiella situationen än vad bokslutet som sådant kan ge. Många nyckeltal gör olika företag jämförbara med varandra oberoende av företagets storlek och karaktär. Skall också göra åren sinsemellan bättre jämförbara. Många av analyserna görs av utomstående vars intressen i företaget är neutrala.

Det officiella bokslutet innehåller många poster som kan ge en skev bild av det finansiella läget – bokslutsanalysen skall försöka eliminera detta.

Fasta vs rörliga kostnader

Fasta kostnader = kostnader som inte påverkas av försäljningen: Hyra, månadslöner, avskrivningar
Rörliga kostnader = kostnader som ökar/minskar beroende på produktion/försäljning: Inköp, vissa löner...

Bidragskalkyl

Försäljning - Rörliga kostnader = Täckningsbidrag - Fasta kostnader = Resultat
Täckningsbidraget ska bidra till att täcka de fasta kostnaderna och ge vinst.

Enkla nyckeltal

Täckningsbidragsprocent = Täckningsbidraget / omsättningen x 100
Break-even = Den omsättning där resultatet är noll. Fasta kostnaderna / täckningsbidragsprocent x 100
Säkerhetsmarginal = Skillnaden mellan den verkliga omsättningen och break-even omsättningen.

Likviditet

”Likviditet är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga”

Erfarenhet och uppföljning

- Tidigare säsonger som grund
- Korrekt ekonomiuppföljning
- Kontinuerlig rapportering
- Analys av tidigare säsonger
- Fortgående lönsamhetskalkylering och uppföljning

Kunderna

Vid kundbaserad prissättning baseras priset på det värde som kunderna uppfattar hos din produkt.  Framgångsrik kundbaserad prissättning kräver att man gör en bedömning av hur värdet uppfattas på marknaden. Man måste göra marknads-/prisundersökningar innan man bestämmer priset. Ju starkare eller till antalet flera värdefaktorer, desto högre pris. Inget matematiskt samband mellan värdefaktorer och pris. Om du vet att kunderna uppskattar dina produkter är det mentalt lättare att sätta högre pris. Använd intuition.

Kundbaserad prissättning

Värdefaktorer:
- Kunden köper inte enbart produkten. Många värdefaktorer runt produkten skapar ett värde för köparen.
- Produktens värdefaktorer. Enklast att mäta och ofta den enda som företag marknadsför.
- Näraliggande värdefaktorer.  Kan bestå av till exempel support, omslag, manual, bra garantier, lokaliteterna, personligt bemötande osv.
- Perifera värdefaktorer. Kan vara till exempel starkt varumärke, tuff logo, bra musik i butiken, snygg säljare, informativ hemsida, bra butiksläge osv.
- Marknadsför värdefaktorerna! Kallas även värdebaserad prissättning

Kalkyler för att räkna försäljningspriset

1.     Divisionskalkyl
2.     Påläggskalkyl
3.     Målkostnadskalkyl

Räkna ut pålägget

När företaget totala kostnader har delats upp i direkta och indirekta kostnader kan man räkna ut pålägg i procent. Indirekta kostnader / Direkta kostnader * 100 = Pålägg i % av direkta kostnader

Och med vinst: (Indirekta kostnader + Vinst) / Direkta kostnader * 100 = Pålägg i % av direkta kostnader

Kritik

- Samma procent för alla varor
- Ett dyrt inköpspris innebär att pålägget i euro blir högt
- Inte ett rättvist sätt att fördela indirekta kostnader
- Metoden säger inget om vad kunden är villig att betala

Prissättning

- Optimalt pris
- Effektiv prissättning handlar om att ha koll på sina kostnader, konkurrenternas priser och kundernas uppfattning om värdet på företagets produkter.
- Ständig process eftersom priset är ett så viktigt konkurrensmedel
- 4P – konkurrensmedlen är Produkten, Pris, Plats, Påverkan
När konkurrensen ändras, när kundernas beteende ändras, när kostnadsstrukturen ändras, när den allmänna prisnivån ändras – se över prissättningen och gör eventuella justeringar.

Olika i olika branscher

- Detaljhandel - Konkurrenterna
- Konsulter - Kunderna
- Kreativa branscher, konsthantverkare o.dyl. - Kostnadsorienterad
- Restauranger - Hård konkurrens bland annat om lunchpriser. Priset styr hur mycket råvarorna får kosta.

3 . Målkostnadskalkylering

Eng. Target costing.
Man räknar baklänges och utgår från marknadspriset.

Fastställande av försäljningspriset. Beroende av bland annat marknad och målgrupp.
Fastställande av vinstkravet. Kan räknas i % eller fast belopp + %. Existerar ingen sanning. Olika i olika företag beroende av bland annat volymer, marknad och subjektiva önskemål.
Fastställande av målkostnaden. Kostnad – vinstkravet.
Metod för att nå målkostnaden. Om målkostnaden är för låg kan man sänka priset eller öka vinsten. Om målkostnaden är för hög(kostnadsgap) måste man hitta ett sätt att sänka kostnaden.