26.8.2020

Östersjödagen 27.8 - Därför är havsforskningen så viktig

Ella von Weissenberg och Minna Kohonen tar prover

Övergödningen och klimatförändringen är fortfarande Östersjöns allra största problem och det påverkar hela ekosystemet i havet. Vid Yrkeshögskolan Novia är Östersjönforskningen aktuell med bland annat forskning kring salthaltens och temperaturens effekt på djurplankton.

Övergödning i Östersjön orsakas av att närsalter, kväve och fosfor rinner ut i vattendragen och bidrar till algernas tillväxt. Utrinningen tenderar att öka särskilt under regniga vintrar. Efter att algerna 'blommat' på sensommaren sjunker de till botten där de under förruttnelseprocessen förbrukar syre. Den globala uppvärmningen värmer också havsvattnet, och eftersom syre löser sig sämre i varmt vatten bidrar också detta faktum till syrebristen. Det här är en betydande orsak till att Östersjön är syrefri på stora områden, vilket är ett stort problem för fisk, bottendjur och andra organismer.

Eftersom de regniga vintrarna med stor sannolikhet kommer att öka i framtiden, så kommer det i sin tur leda till minskad salthalt i Östersjön. Salthalten är en av de viktigaste faktorerna som kontrollerar biodiversiteten. Det har påvisats att om salthalten sjunker under cirka 5 promille har det konsekvenser för djur- och växtsamhällenas funktion samt biodiversitet. I framtiden kommer troligtvis mängden sötvattensarter att öka i Finska viken, och vice versa de marina arterna att minska (t.ex blåmussla och blåstång).

Novias specialforskare har utfört experiment under sommaren 

I sommar har forskare vid Yrkeshögskolan Novia undersökt salthalten och temperaturens samverkande effekt på djurplanktons förökning och stressnivå. Proverna har tagit längs en naturlig salthaltsgradient mellan cirka 4 och 7 promille. De preliminära resultaten påvisar att den marina arten Acartia har färre ägg i salthalt 4 än i 7 promille.

Sommaren 2020 har forskarna också undersökt om organiska kemiska föreningar tas upp av östersjömussla Limecola balthica, och hur musslan påverkas fysiologiskt.

Östersjömusslan i burk i testmiljö

Test utförs på Östersjömusslan

Experimentet gjordes i labbet på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet. Prover på fettsammansättning, stressnivå, längd, vikt och upptagning av ibuprofen, diklofenak och högfluorerade ämnen (PFAS) frystes ner för senare mätningar. Ibuprofen (dvs antiinflammatoriskt medel) hamnar i havsvattnet via människans urin, medan diklofenak är den aktiva substansen till exempel i salvor som stryks på onda muskler. Diklofenak är ett miljögift som ansamlas i havsmiljön främst via duschvattnet. PFAS är vattenavstötande och används i till exempel skidvalla, stekpannor och på skor.

I experimentet utsattes östersjömusslan för läkemedelsrester, PFAS, samt en cocktail av båda grupperna. Preliminära resultat påvisar en högre dödlighet hos musslan samt eventuellt sköra skal. Orsaken till de sköra skalen är inte klarlagd.

För mera information kontakta: 

Yrkeshögskolan Novia, Jonna Engström-Öst jonna.engstrom-ost@novia.fi och Otto Långvik otto.langvik@novia.fi , Campus Raseborg

 

Foto: Jonna Engström-Öst

Gå till "Nyheter "