17.9.2015

Nytt i kolumnserien "Idag" - Vi är på g!

Publicerad i Västra Nyland 16.9.2015

Jonna Engström-Öst är specialforskare vid Forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronia

Vi är på g!

Jag hade i somras besök av en grupp barn mellan sju och tolv år som kom för att bekanta sig med Tvärminne zoologiska station där jag jobbar sommartid och intervjua mig om Östersjöns tillstånd och vad man kan göra för att förbättra sin havsmiljö. Före barnen och deras ledare dök upp hann jag bli litet orolig för hur jag skall lyckas få barnen intresserade av aktuella miljöfrågor, som särskilt vuxna brukar anse vara lite tråkiga. Men tji fick jag!

När de kom var de utrustade med pennor, block och kameror och ganska snart blev jag överöst med frågor om allt mellan himmel och jord som har att göra med havets situation, medan vi tittade runt på stationens fantasieggande provtagningsutrustning, båtpark, algkultursamling och spännande laboratorier. Barnen hade träffats på förhand och skrivit ner viktiga frågor: Varför blommar inte algerna i Pojoviken? Får lyxkryssare släppa ut sitt toalettavfall i Östersjön? Varför är det bättre för miljön att segla än att köra motorbåt? Är det okej att tvätta håret i havet? Är ekojordbruk bättre än konventionellt jordbruk? Finns det miljövänliga båtbottenfärger på marknaden? Vad innebär saltvattensinflödet som kom igenom danska sunden för miljön? Och den bästa frågan av alla: Hur många fiskar finns det i havet?

Frågorna jag fick var välgenomtänkta och i de flesta fall betydligt bättre och mera konkreta än vad man i vanliga fall får av vuxna. Nu dög det inte att komma med ett typiskt forskarsvar, d.v.s. säga hur saker möjligtvis ligger till. Barnen ville ha raka och konkreta svar, vilket definitivt inte betyder enkla svar. Dessutom insåg barnen i flera fall under diskussionens lopp att de själva inte alltid handlar optimalt och att de har råd på att bättra sitt (och sin familjs) dagliga beteende, typ att inte alltid be om bilskjuts till fotbollen eller gitarrövningen utan cykla mera och inte heller ge sig ut med snurran bara för nöjes skull, utan ro, paddla eller varför inte segla istället.

Förutom att jag hoppas att barnen lärde sig mycket av besöket, vilket jag vet att de gjorde eftersom de skrev ihop en tidningsartikel några veckor senare, var det nog jag själv som lärde mig allra mest. Att hoppa från frågor om allt från båtbottenfärger till alger och fiskar och försöka svara kort och konkret var en rolig och stimulerande utmaning. I vissa kommuner tar man barns önskemål och förslag i beaktande i beslutsfattandet, och det är någonting som kunde tillämpas också i västra Nyland. Orsaken till att detta är en bra idé är främst barns förmåga till kreativitet och nytänkande samt att de ofta fungerar som idésprutor. Barn kanske inte alltid har koll på kostnaderna, men där kan ju vuxna hjälpa till.

Det sista jag hörde när jag följde dem ner till bryggan för att ta avsked var ”Hit skall jag komma och jobba när jag blir stor”, vilket innebär att Östersjöns framtid inte är så dyster i alla fall. Särskilt inte om alla de här små energiknippena börjar jobba med marina miljöfrågor.

Gå till "Nyhetsarkiv"