20.11.2012

Nytt i kolumnserien "Aronia just nu" -Ovälkomna nykomlingar

Publicerad i Västra Nyland 15.11.2012

Kim Jaatinen är forskare vid Aronia

 

Ovälkomna nykomlingar


Som ett fågel- och naturintresserat jägaryngel på 10 år besökte jag ett friluftsområde i Åbolands skärgård. Första minken simmade emot båten då vi tog iland och tre minkar slank under stenarna då jag vandrade på stranden. Då gick det upp för mig att fredningen på fridlysta områden även gäller ovälkomna nykomlingar såsom minken och mårdhunden.

Ur många fåglars (och människors) synvinkel är minken och mårdhunden de minst välkomna tilläggen till vår fauna. Dessa pälsindustrins kosmopoliter har dock kommit för att stanna. Orsaken till att nykomlingarna inte blivit välkomnade i vårt land beror på att dessa rovdjur kan förstöra fågelbon och äta fågelungar. Forskningen har nu kunnat påvisa att häckningsframgången och ungproduktionen hos markhäckande fåglar, speciellt andfåglar, verkligen lider av dessa arters framfart.

Vad händer med sjöfågelstammarna ifall nykomlingsarterna i stället skulle avlägsnas från fredningsområden? I det här avseendet är Tvärminne zoologiska station ett lite speciellt fredningsområde. Då området fridlystes 1981 bestämde de fjärrsynta grundarna, att invasiva djur- och växtarter skulle få avlägsnas från området. Dessa arter är av människan avsiktligen eller i misstag introducerade tillägg till vår fauna och flora. Den vettiga stipuleringen gynnar nu flera av områdets fågelarter och då speciellt skärgårdens karaktärsfågel; ejdern.

Som sjöfågelforskare och aktiv jägare är jag nu tillbaka vid samma fråga. Minken tar varje år livet av en del ådor i Tvärminne skärgård, men den är ingalunda det enda rovdjuret som är ute efter ejderkött. År 2010 hände något exceptionellt, då mångdubbla mängder döda ådor hittades under ruvningstiden. Under normala år dör ca 2-6% av de häckande ådorna i klorna eller käftarna på olika rovdjur, men 2010 strök hela 14% av de ruvande ådorna med. En stor del av dem togs av rovdjur som alltid tillhört vår fauna och delikatessen ejder må vara dem förunnat. Men på flere holmar påträffades spår av mårdhundar. Följaktligen påbörjade vi ett fångstprojekt av mink och mårdhund för att se hur många som fanns och hur deras minskning påverkar ejderbeståndet.

Hur gick det? Projektet har varit igång ett drygt år nu. Även om en del holmar inte uppvisar någon nämnvärd förändring i ejderns häckningsframgång, har ejderbeståndet på holmarna närmast fastlandet som bäst tiodubblats. Tack vare tidigare ringmärkning kan vi konstatera att vissa äldre ådor undvikit rovdjuren genom att låta bli att häcka i flera år, men att de nu återvänt för att ruva efter den långa pausen. Ejdern kan i bästa fall leva i flera årtionden och kan därför ”ha råd” med dessa mellanår i häckningen. Men då dessa goda mödrar pausar sin förökning minskar populationens ungproduktivitet, vilket på sikt kommer att minska ejderstammens storlek. De gamla ådornas återkomst är alltså ett tecken på att rovdjuren minskat i antal och att det är lönt att fortsätta det påbörjade projektet.

Tack vare vettiga fredningsstadgar som tillåter avlägsnandet av invasiva arter, och speciellt tack vare det starkt engagerade och enormt skickliga fångstteamet, är Tvärminne skärgård nu på väg att utvecklas till ett verkligt fågelparadis. Det här tycker jag är ett gott exempel på lokalt flexibel naturvård som andra gott kunde ta efter!

 

Gå till "Nyhetsarkiv"