31.10.2012

Nytt i kolumnserien "Aronia just nu" -Naturliga ingenjörer mot övergödning

Publicerad i Västra Nyland 31.10.2012

Eliecer Diaz är projektledare för projekt Baltic EcoMussel.

 

Naturliga ingenjörer mot övergödning

 

Musslor är blötdjur som är viktiga i havsekosystem över hela världen. De ger skydd och livsrum åt en stor mängd andra arter och påverkar ekosystemprocesser och kan därmed kallas för ”ekologiska ingenjörer”. I Östersjön lever blåmusslan (Mytilus edulis), som i finländska vattenområden får uthärda hårda förhållanden i form av låg salthalt (< 6 promille). Individerna är därför mindre hos oss än i saltare vatten. Musslorna äter plankton som filtreras ur vattnet och upptar därmed en del av överskottsnäringen (kväve och fosfor) från jordbruk, industri och bebyggelse.

För tillfället försöker man aktivt hitta ingenjörslösningar på olika övergödningsproblem. För att motverka t.ex. den syrebrist som nedbrytning av alger kan åstadkomma vid bottnen har man föreslagit olika alternativ. Ett förslag har varit att pumpa ner syrerikt ytvatten till bottnen. Detta skulle hastigt medföra kostnader på hundratals miljoner euro för att under en längre tid och över större områden kunna åstadkomma förbättringar. Samtidigt kanske salthalten då minskar vid bottnen, vilket kan påverka fiskars förökning negativt och varmare bottenvatten kan frigöra ammonium och ytterligare gynna algblomningar.

En annan ingenjörslösning som diskuterats är kemisk utfällning av fosfor med hjälp av aluminiumklorid. Denna metod har hittills visat sig fungera på kort sikt, men det är oklart vilka långtidseffekterna är och hur länge fosforn i så fall hålls bunden. Dessutom finns det risk att en snabb syresättning och omblandning av sedimenten av koloniserande djur kan leda till frigörande av tungmetaller och t.ex. DDT.

Som motvikt till dessa ingenjörslösningar kunde man använda sig av mera naturliga metoder för att bekämpa problemen. Vi kunde t.ex. låta våra naturliga ingenjörer, blåmusslorna, som finns i biljoner och åter biljoner, rena vattnet! De har en fantastisk förmåga att filtrera vatten. Vi kan hjälpa dem på traven genom att erbjuda livsrum åt mussellarver som inte annars hittar en plats att fästa vid, vänta i drygt två år på att de växer sig stora och sedan skörda dem (och samtidigt avlägsna de näringsämnen de innehåller).

Musselodling kräver inga stora ekonomiska investeringar och använder inga kemikalier. Under deras tillväxtperiod filtrerar de aktivt alger ur vattnet och vid deras skörd avlägsnas fosfor och kväve bundet i musslornas kött. Ett ton musslor innehåller omkring 8,5 kg kväve och 0,6 kg fosfor. Musslorna kan sedan behandlas genom fermentering och användas som föda för höns och fisk, vilket dessutom bidrar till en mera hållbar foderproduktion.

Vi människor försöker ofta hitta komplicerade lösningar på miljöproblem. Kanske vi först borde se efter hur naturens egna ingenjörer utför sina processer och hur dessa eventuellt kan användas för att återställa störda ekosystem? Musselodlingar löser givetvis inte alla våra miljöproblem, men rätt utförda och på de rätta platserna med gott vattenutbyte, kan de säkert utföra ett viktigt tilläggsjobb för Östersjöns bästa.

Forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronia vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia håller den 27 november ett öppet möte för beslutsfattare för att diskutera möjligheterna med musselodling i Östersjön.

 

Gå till "Nyhetsarkiv"